Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1867 års riksdag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kammaren från början, i motsats mot andra kammaren,
en karakter af oberäknelighet, som den länge bibehöll
och som först på senaste tider måhända upphört.
Man har ofta och icke utan skäl klandrat mig
för att jag aldrig ens försökt att bilda något
regeringsparti. Möjligen skulle jag därigenom haft
större framgång, ehuru jag tviflar därpå. Men jag
har alltid i min natur haft en oöfvervinnelig
obenägenhet för allt partiväsende; och i den
ringa beröring jag haft med partier, har jag
ständigt studsat tillbaka från den därmed förbundna
nödvändigheten att i mer eller mindre mån uppgifva
min egen öfvertygelse. Särskildt har det alltid
varit mitt ögonmärke, att regeringen bör stå utanför
partierna, hvarför jag också företrädesvis sökt
att få konseljen rekryterad af män, som icke varit
bundna vid något sådant men ändå i det stora hela
delat min uppfattning. Lika litet före som efter
representationsförändringen har jag därför velat,
att regeringen skulle på förhand utfästa sig att
gå något partis önskningar till mötes, och jag
torde i detta fall varit vida mindre tillgänglig
för kompromisser än många bland dem, som lagt mig
till last en benägenhet för sådana. Men jag har
vid sådant förhållande icke heller kunnat fordra,
att något parti skulle obetingadt svärja regeringens
fana. Detta må vara ett fel, men jag tror icke, att
det är, såsom man stämplar det, en svaghet. Snarare
har det varit ett öfvermod. Ett bestämdt fel har
däremot hos mig varit, att jag litat för mycket
på mitt goda samvete och icke trott mig behöfva på
enskild väg efterspana hvad partier eller enskilda
riksdagsmän innerst åsyftat och ämnat företaga.
Regeringens ställning vid denna riksdag var
ingalunda fördelaktig. Missväxt hade vållat en allmän
obelåtenhet i landet, och statsverkets tillstånd
var så tryckt, att oaktadt allmänna bevillningen
måst tagas i anspråk för statsregleringen det år,
under hvilket den ännu icke influtit, så erfordrades
en särskild vapenskatt för att bereda tillgång till
anskaffande af gevär. Det var icke att undra på,
om landtmannapartiet under sådana förhållanden sökte
efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
