Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1867, efter riksdagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Efteråt och vid betraktande af vår politiska
utvecklings gång, har jag kommit på den tanken,
som vid den tiden icke föll mig in, att reformerna
möjligen skulle kunnat påskyndas, om regeringen
från början uttalat sig för en plan att successive,
under en lång tid, aflyfta grundskatterna och den
finansiella bördan af indelningsverket. Det är min
tro, att landtmannapartiet skulle blifvit mindre
och icke mera motsträfvigt att göra uppoffringar för
försvaret, om man först, utan samband därmed, gifvit
den skattskyldiga jordens ägare hvad de ansågo vara
rättvisa i skattefrågan. Men ovisst är, om detta varit
möjligt att genomdrifva i första kammaren, som alltid
velat sätta försvarsfrågan i främsta rummet. Och
minst af alla borde väl de konservativa klandra, att
regeringen härutinnan icke gått bröstgänges till väga.
Om Sverige var så lyckligt under ståndstiden, som
representationsförslagets motståndare förmenade,
och om ståndsrepresentationen lämnade garantier
för en lugn och varsam utveckling; hvarför skulle
man då önska, att allt sedermera på en gång
omstöptes? Hvad man hade rätt att vänta af den nya
representationen var, att den utveckling, som allt
lefvande är underkastadt, gick säkrare än förut i den
riktning, som var till allas bästa eller åtminstone
öfverensstämde med en allmännare mening, än den
som af stånden representerades. Och häruti ligger
representationsförändringens berättigande, såsom
ett mål för sig, äfven om man kunde antaga, att allt
skulle gått på samma sätt, om också förändringen icke
skett. Både fortgången och stillaståendet sanktioneras
nu icke blott af några klasser eller stånd utan af en
större del af folket. Men icke bör man yrka på stora
och hastiga förändringar, om man finner sig nöjd och
lycklig med det bestående.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
