Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1869 års riksdag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
votering eller ens diskussion. Från den stunden har jag
uppgifvit hoppet, att föreningen någonsin i konstitutionellt
afseende skall kunna blifva någonting väsentligen annat än
hvad den är, och om förändringar komma att vidtagas,
förutser jag, att dessa snarare blifva i en upplösande
riktning. Man bör ej heller mycket undra på att ett folk med
så utpräglad nationalitet och själfständighetskänsla, som
norrmännen hafva, icke frivilligt uppgifver ett grand af det
oberoende, som det redan äger, och företrädesvis sträfvar
att utplåna de föreningsvillkor, uti hvilka det finner sig icke
njuta en fullkomlig likställighet med Sverige. Men å sin
sida lärer väl Sverige näppeligen gå in på att två millioner
norrmän skola i alla afseenden väga lika mycket som fem
millioner svenskar. Offentliga handlingar visa, att jag på
denna fråga nedlagt ganska mycket arbete och icke brustit
i nitiska bemödanden, men det har allt varit förgäfves.
Grundskatternas omsättning i penningar föreslogs vid
samma riksdag af regeringen och genomfördes utan mycken
svårighet.
Andra kammaren hade, såsom jag förut omnämnt, vid
1868 års riksdag gjort ett häftigt anlopp för att afhända
Kongl. Maj:t en half million kronor af handels- och
sjöfartsfonden, och detta hade icke kunnat afvändas med mindre
än att regeringen däremot uppställde en kabinettsfråga.
Till förekommande af denna farliga frågas återupptagande
under en eller annan form ansåg sig Adlercreutz, såsom
civilminister, böra tillse, om regeringen icke kunde i någon
mån gå besparingsönskningarna till mötes, och det beslöts
att proponera riksdagen, att Kongl. Maj:t skulle behålla
den samlade fonden och erhålla ett mindre årligt anslag
men afstå största delen af det årliga anslaget, mot det att
riksdagen åtoge sig de ständiga utgifter, som voro å fonden
anvisade.
Detta ansågs af första kammaren såsom ett bevis på
svaghet hos regeringen, och förslaget blef där förkastadt.
Jag deltog icke i debatten, då jag icke anade en sådan
utgång, helst förslaget väl försvarades af Adlercreutz, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
