Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Efter reträtten år 1870
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
statsministerämbetet jag hvarje gång blef anmodad
att åter träda i spetsen för ministären.
Sedan jag med dessa anteckningar nu hunnit till
slutet af den period, som omfattar min första
statsministerstid och ser tillbaka på innehållet, så
finner jag, att detsamma till en del blifvit något
annat än jag från början afsett och dessutom lider
af mycken halfhet. Af önskan att göra mig läsbar
äfven af dem, som icke företrädesvis sysselsätta sig
med politik, har jag behandlat politiken så ytligt,
att det icke kan tillfredsställa politici, hvilka
med skäl kunnat vänta någonting djupare af en man,
som varit i min ställning. Jag har nämligen icke
allenast förbigått många af de viktigaste politiska
tilldragelserna, så snart jag icke stått till dem
i någon närmare personlig beröring, utan ock, i
dem jag vidrört, företrädesvis framhållit min egen
ståndpunkt. Men det värsta är, att trots min föresats
att skrifva opartiskt och med sträng själfpröfning,
finner jag, att jag ofta uppträdt såsom advokat för
mig själf och velat försvara mitt handlingssätt,
så godt det låtit sig göra, i stället för att låta
läsaren själf draga slutsatserna. Det kan tyckas,
att då man i allmänhet blifvit så välvilligt bedömd
som jag, så borde jag låta mig därmed nöja och icke
försöka att få rätt i allting. Men det har varit
mig snart sagdt omöjligt att icke lämna efter mig
ett försök till försvar för hvad jag anser hafva
orättvist blifvit lagdt mig till last, i synnerhet
som detta stundom skett till följd af brist på
kännedom om dithörande sakförhållanden. Jag är
däremot skyldig att medgifva, att man i det mesta
tillagt mig större förtjänster och mindre fel,
än jag verkligen ådagalagt, och detta kommer nog
en gång att af historien rättas. Emellertid kommer
jag sannolikt att fortsätta såsom jag börjat, om
än med öfverhoppande af längre tidrymder än förut
varit fallet.
Efter afskedet tog jag genast mitt inträde i Svea
hofrätt och reste därefter till Skåne för att njuta
af min tre månaders semester. Nu var det icke längre
politiken, som gjorde mig bekymmer, men i stället
framträdde farhågor,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
