Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det sista året af Karl XV:s lefnad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stället med ett grannlåtstal; hvarpå Hamilton svarade,
att han hoppades, att statsrådsledamöterna icke voro
så utan omdöme, att de skulle taga hans ord såsom
grannlåter. Emellertid fann sig Hamilton uppmuntrad
att sjunga ut tydligare och begärde ännu en gång
ordet, då han, efter en pik åt konseljens ledamöter,
för det de funno diskussionen så utan all betydelse,
att ingen af dem fann det löna mödan att höra på,
slutade med det förklarande, att då han yrkat,
att betänkandet skulle läggas till handlingarna,
han därmed endast ville hafva uttryckt, att han icke
fann den regeringsåtgärden, som utskottet anmärkt,
böra föranleda till en hemställan om de dåvarande
rådgifvarnes entledigande.
Adlercreutz hade några dagar förut nämnt för mig,
att han ansåg konseljen icke behöfva sitta och höra
på ovett samt därför icke ämnade vara tillstädes
vid dechargedebatten. Jag afrådde allt, som kunde
tydas till en missaktning mot kamrarna, och påminte
om att på riddarhuset ministrarne alltid voro på
sina platser vid dechargedebatterna; och åtminstone
vore det nödvändigt att afgifva någon förklaring,
hvarför man frångick ett så gammalt bruk. En sådan
afgaf också Bergström i andra kammaren, hvarvid han
uttalade de sedan bevingade orden: »Gagnar det staten,
så slå till.» Sannolikt hade Adlercreutz ämnat göra
en förklaring i första kammaren, ty han hade före
plenum anmält sig att erhålla ordet. Men sedan strök
han ut sitt namn på uppropslistan och gick sin väg.
Jag understödde vid denna riksdag en af Ehrenheim
väckt motion om att en statsminister skulle blifva
främste ledamoten i statsrådet, hvilket förslag
likväl den gången icke vann pluralitetens bifall. Jag
uppträdde vidare i den viktiga formfrågan, huruvida
statsverkets ordinarie inkomster skulle, i händelse
af kamrarnas skiljaktiga beslut, kunna göras till
föremål för gemensam votering. Andra kammaren hade
nämligen beslutit mantalspenningarnas afskaffande
men första kammaren deras bibehållande, och det
var härom som andra kammaren ville hafva gemensam
votering. Jag utdelade en litografierad uppsats
häremot till statsutskottets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
