Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1873 års riksdag och kompromissen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
första kammaren att på nåd och onåd kasta sig i
landtmannapartiets armar och på samma gång slå en
brygga, på hvilken båda kamrarna möjligen kunde mötas.
Statsutskottets betänkande blef i hufvudsak
öfverensstämmande med vårt förberedande förslag. I
utskottets enskilda öfverläggningar var jag ett par
gånger adjungerad, men under det slutliga afgörandet
där var jag frånvarande på en resa till Göteborg
i bergslagsbanans angelägenheter. Redaktionen af
betänkandet ombesörjdes af Carlson, och det fordrades
hans smidiga penna för att lotsa sig fram emellan alla
svårigheter och olika meningar. Man har synnerligen
skarpt klandrat denna redaktion och bland annat
kallat den en »råttfälla», därför att den i fråga om
arméorganisationen lämnade rum för olika tolkningar. I
min tanke var detta klander alldeles orättvist, ty
det var icke möjligt att få ordalagen bestämdare,
om man icke ville låta hela saken falla. Man bör
ock ihågkomma, att statsutskottet icke var något
militärutskott och att, då här endast var fråga om
en skrifvelse till Kongl. Maj:t, det hade varit en
tvetydig förtjänst, om utskottet velat framställa en
bestämd militärorganisation. Utskottet utgick väl
från den förutsättningen, att Kongl. Maj:t skulle
finna indelningsverket kunna upphöra och arméen i
stället grundas på en utsträckt värnplikt, men de
närmare bestämmelserna härom måste i alla händelser
öfverlämnas till Kongl. Maj:ts pröfning. I afseende å
den finansiella sidan af saken, som egentligen föll
inom utskottets befogenhet, lämnade dess betänkande
icke något i fråga om tydlighet att önska.
Andra kammaren biföll, efter endast en förmiddags
sammanträde, utskottets förslag med 128 röster emot
54. I första kammaren debatterades betänkandet två
hela dagar, den 15 och 16 maj, därunder äfven jag
utvecklade min ståndpunkt; och slutligen voterades
emellan utskottets förslag och friherre Funcks
reservation, som gick ut på att grundskatterna skulle
oafkortade utgöras under 40 år, under hvilka en
sjettedel skulle hvarje år afsättas till bildande
af ett räntebärande kapital, som vid de 40 årens
slut skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
