Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1874 års riksdag och ministerkris
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
personer, hvilka gjort ett sådant ingrepp på
konungamakten som indragning af presidentslönen i
kommersekollegium, och att han därför nu beslutat att
bibehålla sin gamla konselj. Jag skattade mig lycklig
att icke hafva inlåtit mig i aftal med personer, till
hvilka jag i sådant fall nu måste gått med återbud.
Härefter inleddes underhandlingar med Edvard
Carleson om att öfvertaga justitiedepartementet, men
dessa drogo ut på tiden, och sedan man besegrat
hans obenägenhet, ansåg man att utgången af
dechargebetänkandet borde före utnämningen afvaktas,
för den händelse, att hela ministärens upplösning
häraf kunde föranledas. Dessförinnan fick dock
Adlercreutz sitt afsked, i det han den 5 april
utnämndes till landshöfding i Malmöhus län. Äfven nu
ådagalade han sitt aldrig sviktande mod, då han icke
tvekade att slå sig ned i själfva getingboet bland de
skånska aristokraterna, som voro honom ganska gramse.
Konstitutionsutskottets majoritet hade i
dechargebetänkandet hemställt, att riksdagen skulle gå
in till Kongl. Maj:t med anhållan, att han måtte från
statsrådet skilja statsråden Berg, Leijonhufvud och
Wærn, därför att de tillstyrkt, att Åtvidabergs bruk
skulle få åtnjuta frihetsår, och denna hemställan blef
af andra kammaren bifallen men förföll genom första
kammarens afslag. I reservationer voro dessutom
många anmärkningar mot regeringen framställda,
och bland dessa fäste sig första kammaren mest vid
en, som afsåg upphäfvandet af ståthållarämbetet i
Norge. Svenska statsrådet hade medgifvit, att denna
fråga fick afgöras genom sanktion å stortingets beslut
i norskt statsråd, allenast svenska statsrådet förut
fick i sammansatt norskt-svenskt statsråd uttala, att
från svensk sida icke förekom någon betänklighet emot
ståthållarämbetets upphäfvande. I denna ordning hade
också frågan blifvit afgjord, men de norska statsråden
hade tillåtit sig att gifva de svenska statsråden en
skarp tillrättavisning, för det de understått sig
att i det sammansatta statsrådet göra ett uttalande
i själfva saken, hvilken norrmännen ansågo icke angå
någon svensk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
