Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Året 1877
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
oppositionen mot regeringen vid denna riksdag gällde
sjöministern von Otter, som i sitt kraftiga nit för
flottans bästa gått något våldsamt till väga och fått
flottans officerare och deras vänner emot sig. Så
godt jag kunde sökte jag täcka honom vid ett ytterst
hetsigt anfall i andra kammaren för hans åtgärder
med amiralitetskrigsmanskassan.
Angående propositionerna om landtförsvarets
ordnande yttrades i trontalet: »Vi äga icke rätt
att, på grund af skilda meningar om sättet för
det slutliga ordnandet, uppskjuta att vidtaga
äfven sådana åtgärder, som för hvarje försvarsplan
äro oundgängliga. Å alla sidor erkännes, att en
utsträckning af värnplikten är nödvändig. Det är i
främsta rummet till en sådan utsträckning, som jag
begär edert bifall genom antagande af en lag om den
allmänna värnplikten, så affattad, att den, med en
framdeles tillräckligt förlängd vapenöfning för de
värnpliktiga, kan utgöra grunden för en härordning,
uteslutande byggd på värnplikt. I sammanhang härmed
anser jag någon lättnad i rust- och rotehållares
besvär kunna medgifvas.»
Förslaget till värnpliktslag öfverensstämde
hufvudsakligen med det af riksdagen förut
godkända. Det upptog 62 dagars öfningstid, och
lindringarna voro beräknade till något mera än 10
procent af hela indelningsbördan men lämnade i öfrigt
indelningsverket oberördt.
Det var förenadt med någon svårighet att förmå
Weidenhielm, som kontrasignerat 1875 års storartade
förslag, att framlägga något så anspråkslöst
som detta. Måhända hade det varit lyckligare för
framgången vid riksdagen, om han icke underkastat sig,
ty hans kvarstannande underhöll den föreställningen,
att regeringen i tysthet vidhöll 1875 års förslag
såsom sitt slutliga mål; och med undantag för
några militärer hade detta förslag icke de ringaste
sympatier inom riksdagen. För min del skulle jag
aldrig velat tillstyrka framläggandet af detta
förslag, som jag ansåg öfverstiga landets krafter och
som jag trott icke böra framtvingas utom i det fall,
att en ögonskenlig fara hotat vår själfständighet. Jag
var färdig att instämma i ett yttrande af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
