Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åren 1878 och 1879
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på en kabinettsfråga. Om Hamilton hade sagt, att min
förmåga och mitt inflytande voro för små för att vinna
ett resultat, så hade han kommit sanningen närmare,
men mitt samvete fritog mig för att icke hafva användt
hvad jag däraf ägde.
Landtmannapartiets förslag erhöll i första kammaren
uti en punkt icke mindre än 56 röster mot 64 men
skulle efter all anledning icke nått till samma
röstetal uti åtskilliga andra punkter, som efter
den förstas utgång afslogos utan votering. I andra
kammaren bifölls det af 102 röster och hade sålunda
icke förvärfvat flera röster än motionärernas egna.
Riksdagen i öfrigt aflopp tämligen fredligt. I
andra kammaren fick Hedin till mig framställa en
interpellation om anledningen till regeringens
overksamhet i fråga om lagstiftningen för
försvarslösa, hvilken jag besvarade i ett längre
anförande, visserligen icke till Hedins belåtenhet
men efter hvad jag tror till kammarens i öfrigt.
Statsrådet Alströmer, som var sjuklig och uppnått
pensionsåldern, fick sitt afsked beviljadt den
4 juli och efterträddes af expeditionschefen i
ecklesiastikdepartementet von Steyern. Alströmer var
en erfaren ämbetsman, lika klok som redbar, en sant
frisinnad statsman, och skulle varit en god talare,
om han haft en kraftigare stämma. Hans förlust blef
fullt ersatt genom Steyern, som i alla afseenden är
en första klassens man.
Omedelbart efter riksdagen hade äfven Carlson
tillkännagifvit sin önskan att lämna det högst
betungande ecklesiastikdepartementet. Han uppgaf
därför ingen annan anledning, än att han kände sina
krafter tröttas. Han lofvade likväl att stanna kvar
öfver årets kyrkomöte men var angelägen, att icke hans
anmälda önskan om afsked dessförinnan skulle blifva
bekant, emedan detta skulle betaga hans ord vid mötet
hela dess vikt. Underhandlingar inleddes emellertid
om efterträdare, först med landshöfding Edelstam, som
vägrade, och sedan med frihetstidens häfdatecknare,
professor K. G. Malmström i Upsala. Honom kände
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
