Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Efter afskedet (1880, 1881, 1882)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för hela världen; men sedan brorsonen öfvertagit
skulderna, växte modet, och han blef betänkt på
att behålla de inkomstgifvande uppdrag, som icke
redan blifvit lämnade. Detta gick dock icke för sig,
och förbittringen emot honom ökades, då man hörde,
att han icke fallit till föga. Honom aftvingades nu
den ena afsägelsen efter den andra, till och med af
serafimerorden, och slutligen äfven hans ledamotskap
i alla akademier och lärda samfund.
Den 20 april fick jag från honom en biljett, däruti
han bad, att jag, »såsom ett sista prof af en ofta
visad vänskap», ville samma dag skänka honom ett kort
besök. Jag gick till honom, och vårt sammanträffande
var en af de pinsammaste stunder i mitt lif. Den forne
stolte Henning Hamilton med det högburna hufvudet,
de kvicka ögonen och det intagande sättet stod där
nu en utmärglad försagd gestalt, med utseende af
en ödmjuk brottsling. Likväl var det mera rädsla än
ånger, som stod att läsa i hans drag, och under hela
vår samvaro yttrade han ingenting i ord, som kunde
sägas utgöra någon bekännelse. Hans ärende till mig
var blott en bön, att jag ville säga honom min tanke
om en förklaring, som han uppsatt och tänkt insända
till tidningarna, i anledning af en uppgift i Börsen
Halle, att han skulle skrifvit falska växlar, hvilket
han med en öfverflödig utförlighet förnekade, helst
han knappt skrifvit eller begagnat sådana. Jag sade,
att jag icke trodde detta skola gagna hans sak utan
upptagas blott såsom ett försök att genom ordrytteri
blanda bort saken, emedan man här i Sverige icke lade
honom till last, att han förfalskat växlar men väl
andra skuldsedlar; och detta hade utan vederläggning
blifvit sagdt från så många trovärdiga håll och äfven
offentligt, att knappt någon människa funnes, som icke
trodde på sanningen däraf. Ville han skrifva något
till allmänheten, så borde han icke söka försvara sig
utan bekänna, att han dukat under för frestelsen af
dåliga affärer, och att då han blifvit skonsamt bedömd
af dem det rörde, hoppades han, att allmänheten icke
heller skulle bedöma honom alltför strängt eller tro
honom vara ändå sämre, än han vore.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
