Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vid sidan af politiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
universitetet icke frodats mindre, därför att dess kansler stått
i skuggan; och det är min uppfattning, att ingen styrelse
bör ingripa mera än som är nödigt, ty en fri och
själfständig utveckling är den säkraste. Anledningar skulle ock
ha saknats att uppträda så som fordom, äfven om kanslerns
rätt därtill icke blifvit genom senare akademiska
konstitutioner begränsad.»
Det sammanhänger i själfva verket med hela min
lifsåskådning, att individerna i det hela betyda ganska litet
och att deras ingripande, om det är för kraftigt, ofta
förvirrar utvecklingen. Jag påminner mig, huru träffad jag
fann mig under ett samtal med Fournier, som var kvar
såsom fransk minister under villervallan efter Frankrikes
nederlag, då jag uttryckte det hopp, att någon stor man
skulle träda fram och ställa allt till rätta igen. »Nej», svarade
han, »önska oss icke stora män, de fördärfva mera än de
gagna.»
Af latinkulten, som hos flertalet af våra
universitetslärare ännu var så att säga den innersta lifgifvande
principen, var jag i mitt hjärta ingen anhängare. Men jag
ansåg, att den gamla grammatikaliska metoden af latinets
inlärande dock äger sitt värde och att man till väsentlig
grad går miste om detta värde med den nuvarande
halfheten att låta latinet, utan andra förändringar i metoden,
blott maka åt sig och på den lediga platsen inrymma en
mängd, lika ofullständigt lärda, ämnen. Helst skulle jag
velat, att de klassiska studierna icke börjades förrän vid
universitetet och endast af dem, som själfva ville ägna sig
däråt, hvarvid grammatikan blefve en bisak och
klassikernas anda och innehåll hufvudsaken. Jag hade nämligen
förlorat tron på att latinska grammatikan äger någon specifik
och utan jämförelse med andra ämnen tankeskärpande
egenskap och hade funnit lika stor skarpsinnighet hos många,
som icke läst latin, ja till och med å andra sidan stora
latinare, som varit förvånande litet skarpsinniga i det
allmänna lifvet. Men att öppet icke allenast bekänna utan
ock fordra att få tillämpadt ett sådant kätteri hade ännu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
