- Project Runeberg -  Några ord om homosexualitet från psykoanalytisk synpunkt /
7

(1915) [MARC] Author: Emanuel af Geijerstam
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och flytande detta område ännu är, att enligt Ferenczi det
just var de feminina typerna, som voro oanalyserbara, de
manliga däremot neurotici. Det är vidare att märka, att
Bliiher, som polemiserar med Sadger och Freud och anser
psykoanalytisk behandling av homosexualitet i allmänhet
värdelös, dock medgiver, att fall, i vilka hos förut helt
heterosexuella homosexualitet vid mogen ålder bryter fram, såväl
teoretiskt som terapeutiskt skola bedömas på ett annat sätt.
Där kommer enligt Bliiher psykoanalysen till sin rätt och är
egnad att åter låta den i och för sig starkare
heterosexuali-teten få övertaget. Han skildrar enligt ett föredrag av en
lärjunge till Freud ett fall, där hos en ung mans
homosexualitet utbryter vid den tidpunkt, då han skall meddela
föräld-rarne sin förlovning. Analysen gav vid handen en stark
in-cestuös fixering vid modern; denna hade i
bortträngnings-stadiet överkompenserats av stark hängivenhet till fadern, som
var urbilden för latenta inversionsfantasier. Den medvetna
libido hade riktat sig mot kvinnan. Fästmön, som
uppenbarligen motsvarat modertypen, orsakade, att patienten gled
tillbaka till den infantila incestkomplexen, på vilken såsom
överkompensation homosexualiteten inträdde. 1 ett sådant
fall säger Bliiher, kan psykoterapi naturligtvis bota. Det är
att märka, att detta säges av en författare, som skarpt
markerar den’ konstitutionella ståndpunkten. Slutligen vill jag
nämna, att Bliiher även egnar vederbörlig uppmärksamhet
åt den latenta homosexualiteten hos medvetet enbart
heterosexuella, vilka genom denna bli neurotiska, en enligt min
erfarenhet mycket riktig synpunkt, vilken som bekant ofta
framhållits i den psykoanalytiska litteraturen.

Utanför psykoanalytikernas led torde den rent
konstitutionella ståndpunkten, vars främste representant är Magnus
Hirschfeld, allt mer vinna terräng. Bekant är visserligen, att
t. ex. Kraepelin ställt sig på den ursprungligen av
Schrenk-Notzing företrädda ståndpunkten, att homosexualiteten
åtminstone ofta, kanske i alla fall, ej är utslaget av en medfödd
abnorm riktning av driften, utan är förvärvad och har sin
grund i driftens på degeneration beroende starka påverkbarhet
av yttre moment. Han säger ock, att prognosen är vida
gynnsammare än vad man fordom trodde, samt att ett icke ringa
fåtal fall genom hypnos kunnat botas. Emellertid är det med
en viss förvåning man finner, att han i den nyligen utkomna
sista upplagan av sin Psychiatrie (4:de bandet) i huvudsak
håller fast vid dessa synpunkter. När Kraepelin anser, att
onani och nedsatt potens äro moment, som bidrager till
uppkomsten av homosexualitet, så tror jag, att han i våra dagar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:26:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gehomosex/0007.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free