Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
41 GENEVIÈVE.
Det enda, som misshagade henne hos barnet,
var en oböjlig och obeveklig logik. Geneviève hade
ett eget sätt att taga ord och föreskrifter efter
bokstafven och att draga alla konseqvenserna deraf.
Ett sådant sätt var ytterst brydsamt, och
fostermodern måste för sig erkänna, att det vittnade om
bristande urskilningsförmåga. Hon fruktade nästan
att undervisa Geneviève i evangelium, ty hon skulle
genast vilja tillämpa det i handling.
— Du skall älska din nästa som dig sjelf, lärde
sig Geneviève en morgon.
— Är den der fattige mannen vår nästa? frågade
hon samma dag, då hon fick se en blind, som vid
vägkanten framräckte sin hatt.
— Ja visst! svarade fru de Préal omisstänksamt.
— Hvarför ger du honom då bara några ore,
när du har så mycket pengar i portmonnän. Du
skulle väl dela med honom . . .
— Det är omöjligt, min älskling. Då skulle vi
snart icke ha något hvarken åt oss sjelfva eller att
ge bort.
— Ja, men då skulle andra dela med oss, efter
som vi äro deras nästa.
Det var sålunda Geneviève plägade afgöra alla
kinkiga frågor. Fru de Préal log, men kände sig
litet retad öfver hennes envishet.
— Hon ser för få barn af sin ålder, hon är för
mycket lemnad åt sina egna tankar, sade hon till
sig sjelf.
Men i slottets omedelbara granskap fans ingen
familj med jemnåriga barn, och de små bondbarnen
i den närliggande byn voro icke passande sällskap
för Geneviève. Hon afundades dem ibland, då hon
på långt håll åsåg deras lekar, men hon visste nu,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
