Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GENEVIÈVE.
IOI
Jacques inlade ingen förtjenst genom att icke
söka förströelse i de nöjen, som tillfredsstälde de
flesta af hans kamrater, ty allt, som var plumpt och
bullersamt, ingaf honom en oöfvervinnerlig afsky.
På verkstaden hade man gifvit honom tillnamnet
»kostföraktaren», och det måste erkännas, att fast
han alltid var färdig att göra en tjenst, och man
aldrig hört honom yttra ett ohöfligt ord, var han
der föga omtyckt. Som han emellertid hade en
bestämd blick och vid några tillfällen visat sig ega
ett par dugtiga knytnäfvar, lät man honom vara i
fred, oaktadt hans rykte för stolthet.
Lebeaus lilla hem blef helt naturligt hans
tillflykt på söndagen. Der fann han sin smak
tillfreds-stäld; der mötte honom ordning, lugn, ett hjertligt
mottagande, blommor, böcker och Célines ljufva
ansigte, som utgjorde medelpunkten i denna tafla
med blygsam färgton. Ingenstädes andades han
så fritt.
Under tiden drefvo barnen omkring på
boulevarderna, och den stackars modern stannade
ensam hemma.
— Hvarför tar ni inte er syster med till oss?
frågade Céline en gång med sin milda röst.
Den tanken hade aldrig fallit honom in, och
dessa ord voro tillräckliga att klargöra för honom
skilnaden mellan de båda unga flickorna: den ena
så anspråkslös och så fin, den andra bråkig, näsvis,
tanklös och slarfvig, väl förtjent af benämningen
»gatunge», som hon länge burit.
— Jag vet inte, om hon skulle vilja komma,
svarade han förläget.
— Är hon då så blyg? Försök,
åtminstone . . .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
