Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GENEVIÈVE.
IOI
— Hvad skulle man ha kunnat göra? . . . Lifvet
flyr . . . det är alltsammans. Jacques, du måste
förlåta mig.
Jacques hade sjunkit på knä . . . Han höll
moderns båda händer i sina och snyftade.
— Det är du, som skall förlåta mig . . . mor.
Jag har varit hård, grym . . . Jag har ingenting
sett, ingenting förstått . . . Jag är en dålig son.
— Nej, du har varit en god son, min Jacques.
Det är inte många, som under så många år skulle
ha lemnat sin mor hela sin förtjenst utan en
skil-lings afdrag. Du har gifvit mig allt, utom ditt hjerta,
och det var mitt fel, jag hade handlat orätt. Säg
mig, att du förlåter mig.
— Jag kan inte säga det, mor . . . Jag
förlåta dig . . . men jag ångrar mig, och jag älskar
dig ... O, säg mig du, att du förlåter mig, att
jag varit så hård.
Hon reste sig upp och kysste honom på pannan.
— Nu dör jag nöjd, sade hon.
Och hon låg orörlig med ena handen i sin
alltjemnt knäböjande sons hand.
Derefter talade hon nästan icke mer. Följande
dag tillkallades en läkare. Han såg ett ögonblick
på henne, sedan sade han:
— Det är ingenting att göra, hon dör af
utmattning. God föda, ombyte af luft i tid skulle
kunnat rädda henne, men det onda är mångårigt.
Det är en qvinna, som arbetat mycket, lidit mycket,
ätit litet och lefvat i dålig luft, det är alltsammans.
Jacques sade ingenting. Hvad skulle han ha
kunnat göra mer för sin mor, mer än det han gjort?
Han hade också arbetat mycket, ätit litet. Hvarför
blef han vid dessa ord så beklämd, som om hjertat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
