Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 12
GENEVIÈVE.
henne, om hon mådde illa; hon svarade med ett
nekande tecken.
Hon led dock . . . Det föreföll henne, som
om hennes bröst velat sprängas; men hon skulle
önskat, att detta aldrig tagit slut . . .
Utanför kyrkan stod en fattig qvinna med ett
mildt och lidande utseende och sträckte fram
handen; två små barn hängde sig fast vid henne och
betraktade de förbigående fina damerna med denna
blick redan uppfyld af en sorglig lifserfarenhet, som
gör så ondt att se.
Fru de Préal betraktade dem strängt; hon gaf
aldrig åt tiggare . . . Geneviève kastade sig upp i
vagnen och utbrast i snyftningar. Det var icke längre
hänförelsens tårar, icke längre den ljufva smärtan hos en
själ, som för första gången genomtränges af
harmonien. Motsatsen hade gripit och sönderslet henne.
Den fattiga qvinnan, försagd öfver det korta och
torra afslag hon fått, fortfor att blicka efter vagnen
utan att tänka på att vända sig till andra förbigående.
— De der tiggarne äro odrägliga, sade fru de
Préal och lutade sig mot den stoppade dynan. —
Hvilken beundransvärd musik vi ha hört!
Men Geneviève tänkte icke längre på musiken;
hon kunde icke glömma det bleka, bönfallande
ansigtet. På natten drömde hon om dessa ögon, fulla
af förebråelse.
En ny flik af det förhänge, som för henne dolde
den verkliga verlden, hade lyftats, och i det hon
vaknade till ung flicka, blef hon åter det barn, fru
de Préal trott sig ha omskapat genom en så
förträfflig uppfostran.
April hade kommit i sin leende skönhet. I
Paris liksom annorstädes är april en trollkarl. Trä-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
