Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GENEVIÈVE. IOI
— Ah, bevars! . . . om hon gifvit mig tjugu
francs, så skulle jag ha följt henne till vagnen, men
hvad de här eländiga fyrtio sous angår, så skulle
jag gerna kasta dem i ansigtet på henne.
Just när hon med skarp röst uttalade dessa ord,
hördes en lätt knackning på dörren, som genast
gick upp; den yngsta af de besökande visade sig,
leende, rodnande, förlägen, gick fram till Céline och
räckte henne en hvit syrenqvist, samt frågade sedan,
under en ännu starkare rodnad:
— Vill ni, att jag skall komma igen och helsa
på er ensam?
— Ack ja, utropade den unga arbeterskan, och
i det samma kände hon Genevièves läppar vidröra
sin kind.
— Hvad hon är vacker! utropade hon, då
dörren åter tillslutits.
Fru Grégoire hade blott sett blomman, som
Céline höll i handen.
— Det var då också en present! sade hon
föraktligt, mor och dotter äro lika goda.
Céline svarade icke, men hon kysste sin blomma
och satte den i den lilla vasen till sina modeller.
— Fann, du din näsduk? frågade fru de Préal,
då hennes dotter tog plats bredvid henne i vagnen.
— Mamma, jag hade den i min ficka.
— Då var det verkligen behöfligt att gå
uppför två trappor och låta mig vänta! En sådan
slarfva! ...
— Mamma, jag visste att den låg i min ficka.
— Geneviève!
— Det var för att jag ville se henne igen.
— Den der lilla arbeterskan! ... du är
obegriplig, barn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
