Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GENEVIÈVE. 125
IOI
Han var verkligen en fullkomligt älskvärd man,
denne abbé. Han fortfor:
— Det är ett stort misstag att ha kallat honom
till Paris, der vi mer än öfverallt annanstädes
behöfva försigtighet i förening med nit. Vi lefva i
svåra tider. Vår älskade kyrka, ett ädelt skepp,
som slungas omkring på ett stormigt haf, behöfver
all vår klokhet och all vår hängifvenhet.
Mycket smickrad af att anses såsom ett kyrkans
ljus, svarade fru de Préal med rörd stämma:
— Jag kan dock inte vara orolig, så länge män,
lika dem jag har lyckan att se vid mitt bord, sitta
vid styret.
— Ack, vi äro blott svaga menniskor, som
kunna misstaga oss, men åtminstone äro vi fullt
beslutna att fasthålla kyrkans banér, hvad det än
må kosta oss.
Medan dessa artigheter och ädla tänkesätt med
halfhög röst utbyttes, torde abbé Hardouin, som
åter försjunkit i tystnad, på sig känt hela tyngden
af herr Bousquets missnöje. Denne mumlade
mellan tänderna:
— Jag skulle vilja lägga en kafle i munnen pä
alla dem, som prata orimligheter.
Stor beundrare af qvinliga dygder, i synnerhet
af dem, som utöfvas under siden och sammet, ledde
då den älskvärde abbén samtalet in på ett mindre
farligt område, i det han med rörelse talade om
några förnäma damers välgörenhet, hvilka besökte
fängelser och sjukhus.
— Ni vet, hvilket förskräckligt väder vi hade i
går. Nå väl, till och med då höll grefvinnan de
B:s vagn utanför porten till la Charité, och jag
fann henne i en af salarne. Hon gick från säng
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
