- Project Runeberg -  Geneviève /
136

(1886) [MARC] Author: Élise de Pressensé
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

136

GENEVIÈVE.

Han var så van att se henne svag och beroende,
att han icke mer gaf akt derpå. Som Célines mor
dött mycket ung, hade hon aldrig känt den oroliga
ömhet, som omger ett sjukt barn och ersätter dess
ålders naturliga fröjder med innerligare och djupare.
Oaktadt all vård om henne, hade fru Grégoire alltid
haft mera sinne för sin egen möda och sin egen
förtjenst, än för den unga flickans lidanden och
försakelser. Ingen hade ingifvit henne medlidande
med sig sjelf, och hon hade en så ljuf och från
sjelfviskhet så fri natur, att hon tog lifvet sådant
som hennes sjuklighet beredde henne det, utan
bitterhet och utan klagan. Ehuru hon var
intelligent, var hennes tankes synkrets begränsad;
deremot förlorade sig hennes inbillning i ett ändlöst
drömmeri, som ersatte henne hvarje annat nöje.
Skogarne, de stora blommande ängarne, denna natur,
som hon knappt sett och som oupphörligt var
närvarande för hennes tanke, hade länge utgjort det
enda ämnet derför; men sedan hon lärt känna
Jacques, hade detta drömmeri förändrats. Man skulle
ej kunnat säga, att hon drömde om kärlek. Van
som hon var att ringakta sig sjelf, föll det henne
icke lätt in, att hon skulle kunna ingifva en sådan
känsla; men hon tänkte oupphörligt på honom,
bemödande sig att gissa, hvad han icke uttalade. Hon
hade väl känt, att han var olycklig, och under det hon
sökte efter orsaken till detta lidande, hade hon lärt
förstå mycket, som varit henne alldeles främmande,
och som hon endast kunde ana genom en i högsta
grad oegennyttig naturs förmåga af sympati. Gåfvan
att lefva andras lif, att känna på samma sätt är
underbart utvecklad hos vissa, från sjelfviskhet fria
naturer. Tvärtigenom Jacques’ tystnad eller hans

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:26:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/genevieve/0136.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free