Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162
GENEVIÈVE.
första utbytta orden leka med hennes blommor utan
att säga något. Célines mod svek henne, när det
ögonblick ändtligen var inne, då hon beslutit, att
hon skulle tala. Hennes röst darrade, när hon
försökte göra sig hörd.
Jacques betraktade henne och såg, huru
förändrad hon blifvit sedan hans sista besök; han kände
sig rörd och uppfattade för första gången behaget
i detta ljufva ansigte.
— Är ni sjuk? frågade han med ett tonfall, som
upprörde det stackars barnets hjerta och för ett
ögonblick åter framkallade hennes öfvervunna tvekan.
Men hon måste tala, hon borde det.
Utan att besvara hans fråga, den första af detta
slag han någonsin gjort henne, började hon då med
v stor ansträngning för att göra rösten stadig:
— Jag skulle vilja säga er en sak ... en tanke,
som oupphörligt kommer för mig . . . Kanske är
det en dårskap.
Jacques höll alltjemt ögonen fästa på henne;
men de hade redan förlorat sin stråle af sympati
och återtagit den dystra likgiltighet, som var deras
vanliga uttryck.
— Jag tror . . . jag tänker ibland, att fröken
Geneviève de Préal är den samma . . .
Hon afbröt sig, troende att han skulle förstå,
men han sade ingenting. Hon återtog:
— Kanske, eftersom hon heter Geneviève, är
hon dock den samma ... er ... er lilla Geneviève . . .
Han spratt till, och i hans ögon frambröt en
låga, hvars sken ett ögonblick förklarade hans ansigte,
men den försvann och lemnade det ännu dystrare.
— Hvarför skulle det vara hon? Hvad kommer
er att tänka det?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
