Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XVIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
202
geneviève. 202
sin promenad i den aflägsnare delen af parken, der
ingen vidare kom och störde henne.
Fru de Chabrand sade emellanåt:
— Saken måste dock afgöras en gång. Min
nevö kan inte gå hela sommaren och vänta. Han
får tråkigt till slut, den stackars gossen. Det är inte
muntert på landet. Hela verlden kan inte som du,
min vän, tillbringa sin tid med att sticka kjolar åt
gummorna i byn. Jag försäkrar, att tiden förefaller
mig lång och att jag längtar efter en gata i Paris.
Tre månaders landtlif är en tillräcklig dosis för mig.
Aldrig har jag lidit så mycket af min reumatism,
som sedan jag kom hit; jag måste resa tillbaka till
min läkare. Hvem hade kunnat tro, att det skulle
behöfvas tre månader för att eröfra det der lilla
kräket!
— Tre månader, tant: ni kom i medlet af maj,
och vi äro knappt i juli. För öfrigt, hvarför gör
sig inte herr de Rochebelle litet mer besvär att
vinna Genevièves hjerta? Han tyckes tro, att han
blott behöfver visa sig.
— En man, som haft så mycken framgång hos
de elegantaste qvinnor, kan dock inte göra sig all
möjlig möda för en liten flickas skull. Han vet
väl, att han skall få henne till slut, och det är
honom nog. Jag skall likväl säga åt honom att
drifva på belägringen litet kraftigare . . . Jag ger
honom fjorton dagar, sedan reser jag min väg,
ty jag leds ihjel, vare det sagdt utan att
förolämpa dig.
Då detta ultimatum meddelades herr de
Rochebelle, log han lugnt:
— När lärkan är fångad, behöfver man bara
räcka ut handen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
