Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ASIENS UPPTÄCKTSHISTORIA.
uppställde sig problemet att få en allmän geografisk översikt och
indelning. Tidigare nöjde man sig med en tredelning, medan först Zeune
omkring 1808 och sedan långt klarare Malte-Brun sökte framlägga en
uppdelning i fem stora huvudområden. Kring en i det stora hela
avloppslös kärna av kala berg och högslätter med saltsjöar gruppera sig
enligt dessa framställningar fyra stora huvudlandskap, Nordasien
eller Sibirien och Sydasien eller Indien, till hela sin natur varandras
fullständiga motsatser, vidare det växlingsrika Ostasien och slutligen
Västasien, vars starka isolering, nästan halvökaraktär, redan
Malte-Brun framhåller. De tre sistnämnda bland dessa stora
världsdelslandskap bilda nu eller tidigare säte för var sin urgamla, självständiga och
märkliga stora kulturtyp eller rättare serie av kulturtyper; det
nordliga stora slättlandsområdet har alltid varit jämförelsevis en ödemark,
ett område som innan det senaste kriget tillhörde Byssland och
bildade jordens största under en spira lydande, sammanhängande rike.
Åt Asiens så att säga teoretiskt-geografiska studium har också
Bitter som vi sett ägnat, en stor del av sin verksamhet och även genom
sin klarare förståelse av landformernas betydelse och bergskedjornas
sammanhang och utsträckning kommit ett gott stycke framåt. Även
Humboldt har ju varit verksam på samma område. Grundläggaren av
ett modernare skede för förståelsen av Asiens landskap är Ferdinand von
Richthofen, vars namn vi snart skola möta; det är han som här fört
in det nödvändiga underlaget av geologisk forskning.
Också här vilja vi närmare dröja vid vart och ett särskilt av Asiens
landskapsområden för att i dem knyta bekantskap med några bland
de män, som fört världsdelens forskning framåt.
Främre Asien utgöres av de områden, som ligga Europa närmast,
och även om årtusenden gått fram, sedan världskulturen här hade sin
medelpunkt, så ha dock åter och åter kulturförbindelserna med Europa
i olika former varit starka och livliga. Därför voro här vid århundradets
början ej heller några mycket stora alldeles okända områden för handen,
men för den närmare detaljforskningen återstod ett betydligt arbete
i det sedan korstågens tid nästan bortglömda, senast under det
turkiska styret för andra folk starkt avspärrade landet. Naturen själv
med dess höga bergsområden och väldiga öknar har gjort sitt till för
att göra detta område otillgängligt. Bland de män, som i det gångna
århundradet först ledde våra blickar till det turkiska väldet i Mindre
Asien, finna vi kring 1840 den sedermera så berömde
generalstabschefen von Moltke, som här verkställde geodetiska och militära
undersökningar. I senare tid ha forskningsresande varit många. Som den
främste bland dem alla framträder ryssen Tchihatcheff, som i 7 år mellan
1847—58 bereste landet och sedan i Paris utgivit ett arbete, som än i
20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
