Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ASIENS UPPTÄCKTSHISTORIA.
sultat vann lian vid studiet av de avlagringar, som till betydande
mäktighet täcka Kinas nordvästprovinser, en fin gul lera genomdragen
av klyftor med lodräta väggar; en jordart, där befolkningen ofta grävt
in sina primitiva bostäder. Richthofen har visat, att dessa lager utgöras
av s. k. löss, som i form av fint stoft avlagrats av vinden, och han har
härigenom lämnat ett viktigt bidrag till förståelsen av jordgrundens
utveckling i stora trakter just bland dem, som f. n. bilda jordens
kornbodar.1 Sedan dess ha många andra expeditioner och enskilda forskare
arbetat i Ivina: vi nämna ungrarna Széchényi och Loczy 1877 och
Chol-noky 1896, engelsmannen Baker och fransmannen Bonin i Sydkina.
På senaste tid har den svenske forskaren J. G. Andersson som ledare
för en geologisk undersökning under kinesisk medverkan tagit ett stort
initiativ för Kinas utforskning. Men ännu hör Kina både kartografiskt,
naturvetenskapligt och statistiskt till de mest okända bland jordens
större stater.
Den nordliga delen av Asien utgöres av ett vidsträckt
skogsbälte, som mot norr övergår i en öde polartundra. Själva kustlinjens
förlopp har här i viktiga punkter blivit beriktigad genom A. E.
Nordenskiölds och Nansens expeditioner. Bland de tidigaste
forskningsresandena under vårt århundrade var tysken Ad. Erman, som åren 1828—
29 färdades genom hela Sibirien från Ural till Kamtschatka och
överallt vann viktiga resultat. 1 övrigt lia däremot de ryska forskarna själva
främst varit verksamma för studiet av sitt väldiga rike, och redan på
slutet av 1700-talet gjordes här en del utmärkta undersökningar.
Från vårt århundrade må främst nämnas A. von Middendorff, som
åtföljd av den danske forstmannen Brandt åren 1843—44 besökte
särskilt de nordligaste tundraområdena med deras då nästan okända
naturtyp, och som bl. a. är bekant genom sina undersökningar av den
till flere hundra meters djup ständigt frusna jorden. Intressanta
geologiska arbeten ha utförts på många håll inom området, och de vackra
undersökningarna över landskapsformernas uppkomst i det av väldiga
förkastningar genomskurna området kring jordens djupaste sjö,
Bai-kalsjön, som själv bildar bottnen av en sådan insjunken hålighet, ha
även varit av stor teoretisk betydelse. Rörande Nordasiens
folkstammar har finnen Alexander Castrén genom sin åttaåriga
forskningsverksamhet på 1840-talet lämnat ett banbrytande arbete, varvid
dessa språk och dialekter för studiet’ av de finsk-ugriska språken i
viss mån spelat en liknande roll, som sanskrit och de iranska språken
gjort för den indoeuropeiska språkforskningen. I sydväst sträcker
sig ryska Asien över de turkmeniska stepperna, vars oaser nu blivit
1 En avbildning av ett kinesiskt lösslandskap återges på fig. 50 i ett senare
kapitel.
26
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
