Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AFRIKAS UTFORSKNING.
början måste anses okända. Vida mindre än*de andra stora
kontinenterna var nämligen Afrika bekant. Orsakerna härtill voro flera,
främst kanske flodernas ogynnsamma lopp, i det dessa nästan
överallt i närheten av kusterna bilda forsar och vattenfall, som hindra
deras användande för långfärder till inlandet. I stora delar av Afrika
träffar man ej heller några kulturfolk, vilkas berättelser kunna ge
ens den ytligaste föreställning om huru landet ser ut. Därtill kommer,
att de stora öknarna i norr avstänga all förbindelse från den
kustremsa, som för europeerna var ojämförligt mest tillgänglig.
Visserligen hade araberna, som sedan medeltiden behärskade dessa trakter,
just här insamlat ett icke litet geografiskt kunskapsmaterial, men
detta var dock alltför vagt och svårtolkat för att därpå bygga en
verklig kännedom om landet. Nu efteråt må det vara av stort intresse
att konstatera, huru riktiga många av deras uppgifter äro, men på
förhand vågade man dock sällan lita på dessa, och där man det gjort
har forskningen lika ofta letts på villovägar. Från samma källor
kände man också ett antal namn på orter i Nordafrika, men deras närmare
läge på kartan var ganska ovisst. Därutöver var dåtidens karta
ytterligare fylld med ett antal floder och bergskedjor, vilkas läge stundom
rätt bra överensstämmer med verklighéten, men oftare är denna
tämligen olik. För Afrikas karta var ju 1700-talet den tid, om vilken
Swift satiriskt skriver:
»Geographers, in Afric maps,
With savage pictures fill their gaps,
And over inhabitable downs
Place elephants, for want of towns.
Den 9:de juni 1788 bildar en betydelsefull dag i Afrikas
upptäcks-historia, vars nyare skede med den räknar sin begynnelse. Då
grundades nämligen i London »African Association», sällskapet för
utforskningen av Afrikas inland, det första stora geografiska sällskapet,
visserligen med en annan läggning än de nutida, men med en bestämd
koncentrerad uppgift, till vars lösning det på ett lysande sätt bidragit
under de 43 år det existerade, innan det uppgick i Londons
geografiska sällskap, Royal Geographical Society. Bakom syftet om
världsdelens utforskande låg nog det brittiska intresset att här finna nya
kolonisationsområden, kanske en ersättning för det väldiga område,
som ett par år tidigare gått förlorat i Versaillesfreden.
Det är några stora huvuddrag av detta forskningsarbete vi här
vilja söka följa. Enklare än någon annan världsdel kan Afrika just från
upptäcktshistorisk synpunkt efter sina flodområden indelas i ett
antal provinser. Niger, Nil och Kongo, dessa 3 jättefloder behärska till-
33
3—200848. Nordenskjöld, Den geografiska forskningen under 19:e årh.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
