Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AFRIKAS UTFORSKNING.
talet, en tilldragelse som även, som vi senare skola se, starkt skulle
påverka den geografiska forskningen.
Redan på 1840-talet gjorde flera forskare energiska försök att
längs Hvita Nilen nå fram till dess källor, men ehuru man nådde ända
till ungefär 5 n. br. och sålunda passerade det bälte, där Månbergen
och flodens ursprung förmodades vara belägna, kröntes dock dessa
försök ej med någon avgörande framgång. I detta virrvarr av stora
floder var det omöjligt att få någon ens ungefärlig klarhet. Ej heller
forskningarna i Abessinien kunde ännu leda till något slutligt resultat.
En för sin tid utmärkt beskrivning av detta vilda bergland hade redan
på 1770-talet James Bruce lämnat, och genom samarbete av talrika
forskare, bland vilka bröderna D’Abbadis långa verksamhet 1837—48
särskilt må nämnas, lyckades man småningom utreda överloppen av
Nilens två östra huvudarmar Atbara och Blåa Nilen.
Själva det stora huvudproblemet skulle emellertid lösas på en
helt annan väg, och de arbeten som härvid bilda utgångspunkten
hade från början icke sin källa i rent geografiskt forskningsintresse.
Bland dem som i skilda världsdelar bidragit att vidga den geografiska
horisonten och ge oss en klarare bild av människolivet och naturen,
träffa vi åter och åter missionärer, men ingenstädes gäller detta så
som i Afrika, och här igen möter oss bland de allra främsta den
würtem-bergske missionären Krapf, som 1843 övertog ledningen av en
nyanlagd engelsk missionsstation i trakten av det nuvarande Mombassa,
något söder om ekvatorn. Ivrig språkforskare kom han genom sina
arbeten att bidraga till det slutliga utformandet av en märklig lingvistisk
upptäckt, som först framhållits av en bland Sydafrikas utforskare,
Lichtenstein. I regel visa alla lågstående folkspråk en stark splittring,
och det är en ganska enastående företeelse när man kunnat visa,
att nästan alla negerfolk i södra Afrika ända upp emot ekvatorn tala
dialekter, som äro med varandra nära besläktade, i det
avlednings-orden på ett egendomligt sätt bildas ur grundformen genom
förutskickade prefix. Av vetenskapen sammanfattas dessa dialekter under
namnet bantuspråken grupp. Med glödande iver upptog nu Krapf,
vid vars sida också hans kamrat Rehmann bör nämnas, utforskningen
av det alldeles okända inlandet under ekvatorn. Ett stort uppseende
väckte deras berättelse om de väldiga snöberg de där träffade, och som
vi nu känna under namnen Kilimandjaro och Kenia. Något sådant
hade man dock här i jordens hetaste bälte icke väntat. Samtidigt blev
emellertid genom de inföddas berättelser allt mera tydligt, att det vid
sidan av dessa berg mest framträdande landskapsdraget härinne
utgjordes av stora vattensamlingar, vilka man dock tillsvidare å kartan
40
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
