- Project Runeberg -  Geografisk forskning och geografiska upptäckter under nittonde århundradet /
49

(1921) Author: Otto Nordenskjöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

AFRIKAS UTFORSKNING.

världsdel. Till arealen är detta den största överflyttning av politisk
äganderätt, som mänsklighetens historia känner.

Var härmed det stora upptäcktsskedet i Afrika avslutat, så
återstod dock ännu ett mycket betydande arbete i begränsade områden,
mindre lysande oclv uppseendeväckande, men därför ej mindre
nödvändigt, och ännu flera årtionden efter Stanleys stora färd var Afrika
den världsdel, där en forskningsresande kunde finna de mest
tacksamma uppgifterna. Trots allt som uträttats gäller detta kanske än
i dag, och i öknen eller avsides från de största floderna ha stora områden
aldrig besökts av någon vit. Den som närmast efter Stanley lyckades
övertvära Afrika, var den portugisiske majoren Serpa Pinlo 1877—79;
närmast efter honom kom tysken v. Wissmann, som t. o.m. två gånger
på 1880-talet med Kongo som utgångspunkt passerade världsdelen.
Sedermera ha sådana färder ofta upprepats; allt mer har utvecklingen
gått därhän, att det icke är långa övertväringar utan grundliga
detaljforskningar från lämpliga utgångspunkter, som ha den största
betydelsen, ehuru naturligtvis detta ej utesluter, att också sådana arbeten
kunna förbindas med verkliga långfärder. En värdefull expedition av
detta slag från Niger till Nilen företogs 1904—07 av fyra engelska
officerare, av vilka blott löjtnanten Boyd Alexander kom levande hem.

Av färder med större geografisk betydelse i senare tid må blott,
ännu några få nämnas. Den tyske forskaren greve Götzen upptäckte
1894 Kiwusjön och i dess närhet en verksam vulkan; detta fynd långt
inne i landet är av största vetenskapliga intresse. Även Frankrike har
utsänt flera betydande resande. Så framträngde Binger 1887—89 genom
nästan okända trakter från övre Niger till Elfenbenskusten, medan i
franska Kongo Savorgnan de Brazza är det yppersta namnet. Den stora
märkvärdiga ön Madagaskar berestes på 1860-talet av Grandidier, som
sedan tagit initiativet till en storartad naturbeskrivning av detta land,
där för övrigt även svenska forskare arbetat. Nämnas må ock i detta
samband de många skandinaviska officerare och andra, som arbetat i
Kongostatens tjänst, och av vilka flera utgivit värdefulla beskrivningar.

De viktigaste franska arbetena i senare tid ha utförts i
Atlas-länderna och Sahara. Det må här vara nog att nämna Foureau, som
bl. annat reformerat själva resemetoden i öknen, i det han införde ett
sätt att färdas med snabba kapplöpningskameler i ett litet sällskap av
män, som anpassat sig till arabernas levnadssätt, och vidare Tilho,
som i detalj utforskat Tsadområdet, samt Gentil, som gett de bästa
beskrivningarna av Marokko. Stora delar av franska Afrika äro
numera i detalj kartlagda, och Afrika har blivit ett motsatsernas land,
där vid sidan av grundligt utforskade landskap betydliga områden ännu
äro mycket litet kända.

49

4—200848. Nordenskjöld. Den geograjiska forskningen under 19:e årh.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:37:23 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/geo19arh/0051.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free