- Project Runeberg -  Geografisk forskning och geografiska upptäckter under nittonde århundradet /
83

(1921) Author: Otto Nordenskjöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

POLARVÄRLDEN I NORR OCII SÖDER.

som sett Sydshetlandsöarna, eftersom vissa omständigheter antyda,
att de möjligen kunna ha varit anträffade några år tidigare av
amerikanska sälfångare, som av konkurrenshänsyn hemlighållit sin upptäckt.
1 varje fall strömmade genast fartyg till från alla kanter lör att utnyttja
de rikedomar av pälssälar, som levde här, och flera av dessa fångstmän
ha kraftigt bidragit till områdets utforskning.

Helt ensamma om arbetet skulle dessa dock ej förbli. Blott två år
efter den första upptäckten besöktes dessa trakter av en stor rysk
sjöexpedition under v. Bellingshauscn, som här blev upptäckare av de
första kända länder söder om polcirkeln, Peterön och Alexanderlandet,
även det senare troligen en ö. Expeditionen var utsänd redan innan
Smiths upptäckt blivit bekant och med direkt uppgift alt studera
sydpolstrakterna, vilka den kringseglade på genomsnittligt betydligt högre
breddgrad än Cook. Bcllingshausen beskrev också sälfångsten kring
Shetlandsöarna, som då stod i sitt flor. När denna sedan började
minskas, gav detta anledning till en del färder i avlägsnare farvatten för
att söka efter nya jaktmarker. Bland dessa knyter sig ett särskilt
intresse till en färd, som i februari 1823 företogs av J. Weddell något
öster om detta område, emedan han där på ett sà godt som isfritt hav
nådde 74° 15’, för lång tid den sydligaste kända breddgraden. För nya
landupptäckter ha vi senare att tacka en annan sälfångare Biscoe,
som åren 1830—32 omseglade sydpolsområdet och därvid dels i samma
område som de föregående upptäckte en ny kuststräcka, Graham land.
vilken ofta fått ge sitt namn åt hela området, dels långt östligare, söJer
om Indiska havet, fann ett helt nytt land, Enderby land, den första
kända delen av det nuvarande Ostantarktika, ett namn vars innebörd
och omfattning vi strax skola lära känna.

Afrikas upptäcktshistoria kan indelas efter flodområdena,
nordpol-trakternas efter de problem, vilkas lösning vid skilda tideer upptagit
intresset. Även sydpolens världsdel synes sönderfalla i ett par
huvudavdelningar, men upptäcktsforskningen därstädes låter sig bäst indelas
efter vissa historiska perioder av ivrigare arbete, under det emellan
dem intresset varit mindre. Den första perioden ha vi nyss skildrat,
karakteriserad som den var av smärre och mera tillfälliga upptäckter
i samband mecl sälfångsten och i reg ’1 utan förening med vetenskapliga
arbeten. Den hade emellertid ånvo väckt ett tämligen livligt intresse
för dessa så ytterligt okända regioner. Särskilt var det den nya
jord-magnetiska vetenskapen, som behövde iakttagelser också härifrån, och
så utrustades mot slutet av 1830-talet tre stora expeditioner, en fransk
under Dumont D’Urville, en amerikansk under Wilkes ocli en engelsk
under den magnetiska nordpolens upptäckare James Clark Ross.
Därmed äro vi inne i sydpolsforskningens andra stora skede. Alla tre ex-

83

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:37:23 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/geo19arh/0085.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free