Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VI.
DE LEDANDE DRIVFJÄDRARNA VID JORDKLOTETS
UTFORSKNING.
För visso återstår ännu ett stort arbete, innan hela jordens yta kan
anses känd, men envar, som följt den utveckling vi i det föregående sökt
skildra, vet vilket jättesteg det 19:de århundradet tagit mot detta
mål. Ännu en sista gång har mänskligheten genomlevat ett de stora
upptäckternas århundrade. I talrika handböcker på många språk
ha översiktliga skildringar av detta forskningsarbete blivit
sammanställda, och vad man däröver vill veta finns framlagt i dessa tusenden
av reseverk, bland vilka flera höra till århundradets »gyllene böcker»,
som var i sitt skede haft en läsekrets, tävlande med vad samtidens
yppersta skriftställare kunnat erhålla. Liksom rese- och
arbetsmetoderna ha också resultaten i olika trakter varit mycket växlande, och
vår kunskap om jordens avlägsnare länder är i olika områden av helt
olika art. Vill man djupare förstå dessa skiljaktigheter, måste man ock
något grundligare analysera forskningsresornas karaktär, och en
synpunkt som då framför andra framställer sig är den om de olika
drivkrafter, de strävanden och mål som i skilda trakter och vid skilda tider
givit anledning till färderna och fört de resande forskarna framåt.
Sett från denna synpunkt kan man säga, att forskningsarbetet
rör sig efter två huvudbanor. Det är lätt att förstå, att flertalet av
de färder och företag, som fört kunskapen om jorden framåt, haft som
sin huvuddrivfjäder den praktiska nyttan i någon form, men
samtidigt ha dock oftare än man kanske på förhand skulle tro resande
dragit ut utan någon sådan hänsyn, endast för att samla vetande.
Naturligtvis finnas mellan dessa båda huvudlinjer alla möjliga
övergångar, och man kan icke säga att någondera gruppen, icke heller,
som man kanske skulle vilja tro, den senare, i och för sig vore av större
91
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
