Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE LEDANDE DRIVFJÄDRARNA VID JORDKLOTETS UTFORSKNING.
påverkat deras resultat och därför icke alls lämpar sig som
indelningsgrund. Vart skall man t. ex. föra Barths, Spekes och Burtons
expeditioner, som i sina följder blivit av så eminent praktisk betydelse,
ehuru detta knappast varit ledarna medvetet under färdens gång,
och så olika de syften och önskemål varit, som drivit Przevalskij och
Sven Hedin vid deras resor i Centralasien, ha dock deras rent geografiska
resultat varit av likartad karaktär.
Det återstår emellertid ännu en grupp av forskningsfärder, vilka
spelat en stor roll i århundradets upptäcktshistoria, men liksom
missionärernas geografiska verksamhet stå emellan de båda huvudgrupperna. Deras
mål har varit ideellt, icke praktiskt, men huvudsyftet har icke varit
geografiska upptäckter och forskning, icke att tränga fram över
gränserna till det okända och där skaffa allmän geografisk kunskap. Vi
mena här de expeditioner under vetenskaplig ledning, som utförts
för vetenskapens egen skull, icke för dess praktiska användande,
zoologers, botanisters, morfologers eller etnografers resor i okända
länder. För det moderna kulturarbetet betyda dessa färder en
oerhörd insats, för naturvetenskapens utveckling ha de varit nästan lika
oumbärliga som arbetet vid forskningsbordet, och stora kapitel av den
allmänna geografien äro byggda på deras resultat, men deras syften
äro ofta för specialiserade, och för att vinna sina rika resultat och
framför allt för att göra insamlingar av naturföremål måste deras ledare
helst undvika alltför okända och otillgängliga områden. Därför spela
dessa rent vetenskapliga färder långt mindre roll i upptäcktshistorien
än mången föreställer sig. Naturligtvis gäller detta ej om de stora
upptäcktsexpeditionerna under vetenskaplig ledning. Även bland dem
är det dock blott mycket få — vi nämna A. E. Nordenskiölds och
Nansens polarexpeditioner och kanske, om än med tvekan, Humboldts
resor — som utan att i någon mån offra den vetenskapliga synpunkten
ledt till geografiska upptäckter av första ordningen, men många andra
höra till de värdefullaste och delvis också till de mest kända av nyare
geografiska resor, och vad vi i inledningen nämnt om sambandet
mellan upptäcktsforskning och vetenskap i 19:de århundradet äger
för visso giltighet. Frånsett ett antal polarforskare erinra vi om
resande sådana som Junghuhn och Middendorf, vilka dock båda utfört
sina forskningar på offentligt uppdrag, eller om Richthofen och v. d.
Steinen. Många av dessa forskare ha också genom det glänsande språk,
vari de skildrat sina iakttagelser, blivit av betydelse för geografien.
Vårt århundrade bildar den sista perioden i det grundläggande
skede, som snabbt synes närma sig sitt slut, då det framför allt har gällt
att lära känna jordens yta i dess helhet, och den geografiska
forskningen ännu måste vara tacksam för allt det material den kunde få,
98
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
