- Project Runeberg -  Geografisk forskning och geografiska upptäckter under nittonde århundradet /
100

(1921) Author: Otto Nordenskjöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VII.

DEN FASTA LANDYTANS VETENSKAPLIGA
UTFORSKNING.

En av de allra mäktigaste bland de drivfjädrar, som fört
mänskligheten framåt till vår nuvarande kännedom om jorden, och tillika en som
i detta hänseende i framtiden kommer att spela en allt större roll, är
vetenskapens behov av ökat material från jordens alla delar och länder.
På mångfaldiga sätt verka här naturvetenskaperna liksom vetenskapen
om de främmande folkslagen hand i hand med geografien. Närt. ex.
en botanist samlar växter i Eldslandet, är detta icke i och för sig
geografi; men när han sedan jämför vegetationen med vad man redan känner
från andra områden, och när han söker klargöra de naturliga orsakerna
till dess karaktär, klimatet o. s. v., då samlar han ett viktigt material
för geografisk kunskap, även om man frånser att han under sitt
arbete i ett sådant mindre känt område i de flesta fall icke torde
underlåta att medvetet och direkt utföra geografiska iakttagelser utanför
sitt eget fält. Särskilt i ett något tidigare skede, då geografien själv
ännu ej nått så fasta former som nu har den att tacka
naturvetenskapliga specialforskare för många av sina allra viktigaste bidrag, och flera
bland dem, som vi i de föregående kapitlen nämnt bland den geografiska
upptäcktsforskningens stormän, ha i livstiden aldrig gjort anspråk på
att vara geografer, utan räknat sin huvudverksamhet på andra fält.
Själve Humboldt hör närmast hit, och för övrigt kunna vi här erinra
om män sådana som Junghuhn, Siebold, D’Orbigny, Darwin, något
senare Bastian och många andra.

För övrigt är ju vad vi kalla geografisk landkännedom ytterst
och i själva verket en samling material från en mängd skilda
vetenskapsområden, som sedan får bilda grundvalen för den geografiska
specialforskningens samlande arbete, och när vi vilja få klart huru kännedomen

100

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:37:23 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/geo19arh/0102.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free