Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN FASTA LANDYTANS VETENSKAPLIGA UTFORSKNING.
männen, är den om isens medverkan vid dalarnas och i allmänhet
landskapsformernas utveckling. Vår kännedom om glaciärerna hade
grundlagts av schweiziska forskare och utvidgades sedan framförallt
genom studiet av den grönländska inlandsisen, främst genom Hinks
arbeten, och år 1885 hade alptektonikens här ovan omnämnda
framställare Heim sammanfattat våra kunskaper på detta fält i ett för lång
framtid klassiskt arbete. En del nya synpunkter ha i senare tid
vunnits även i samband med sydpolsforskningen. Redan 1840 hade
emellertid L. Aggazis i ett arbete om Alpernas glaciärer framlagt den åsikten,
Fig. 47. Inlandsis, med av isen avrundade nunataker och klippöar, vid Grönlands
västkust (enl. teckn. av Hammer ur Medd. om Grönland).
att dessa tidigare en gång haft större utbredning än nu, och att de
därvid förflyttat de ofta väldiga stenblock, som långt från sin
ursprungs-klyft kunna träffas kringströdda; man hade eljest ofta velat förklara
dessa genom en våldsam översvämning eller »rullstensflod». Därmed var
grunden lagd till den uppseendeväckande och betydelsefulla läran om
istiden.1 Vad som syntes möjligt kring Alpernas mäktiga högfjäll,
föreföll emellertid länge omöjligt, när det skulle tillämpas på Nordeuropas
vida slätter, där glaciärerna i nutiden måste sökas på långt avstånd,
och länge dröjde man vid den föreställningen, att Sverige, Danmark
och det nordtyska låglandet endast övertäckts av ett hav, vars
simmande isberg transporterat flyttblocken. Först 1875 visade Otto Torell,
1 Samma åsikt hade dock redan tidigare framkastats på flere håll, bland annat av
norrmannen Esmark.
111
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>