Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KLIMATET, VÄXTERNA OC.Il DJUREN.
sig för luft ens studium, men dessa undersökningar voro länge mycket
ensidiga, och det var intet stort material man vid århundradets början
hunnit sammanställa. Scheeles, Rutherfords och Torbern Bergmans
undersökningar hade på 1700-talet visat, att luften utgör en blandning
av de tre huvudbeståndsdelarna kväve, syre och en ringa mängd
kolsyra, och det var först långt senare på och efter 1890-talet, som flera
nya gaser, bland dem en hel procent argon, påvisades i luften.
Geografiskt spela dock dessa upptäckter och arbeten ingen roll,
eftersom det visat sig att luftens sammansättning överallt på jorden
praktiskt taget är den samma. Först på höjder, större än dit människan nått,
inträda mera betydande förändringar härutinnan.
Så mycket viktigare har däremot möjligheten att personligt eller
med instrument, som uppsänts medelst obemannade ballonger,
studera den fria atmosfärens beskaffenhet på olika höjder blivit i
klimatologiskt hänseende. Även i och för sig betyder den möjlighet att
fritt färdas i rymden, vartill det gångna århundradet lagt grunden, det
djärvaste framsteg för jordklotets erövring, som tagits sedan en gång
i urtiden den första primitiva farkosten sattes ut på gungande vatten.
De första lyckade försöken med fritt svävande luftballong hade gjorts
på 1780-talet, och från 1804 ha vi att erinra om Gay-Lussacs berömda
färd upp till 6,500 meters höjd, den första mera kända bland de
vetenskapliga luftfärder, som sedan under århundradet skulle bii så vanliga
och så viktiga. Långsamt och säkert nådde man i samband med
teknikens framskridande allt större höjder, till dess de båda tyska
meteorologerna Berson och Siiring 1901 med 10,800 meter satte ett rekord, som
ej så lätt skulle slås. Några år förut hade S. A. Andree gjort det första
stora, visserligen misslyckade försöket att använda friballongen i
den direkta vetenskapliga upptäcktsforskningens tjänst. Av ofantlig
betydelse för luftens vetenskapliga utforskning blevo de metoder,
som utarbetades för uppsändande av obemannade, med
självregistre-rande instrument försedda ballonger och drakar. Med dessa har man
lyckats nå en höjd av omkring 30 kilometer och därmed nått in i
rymder, om vilkas egenskaper vi på annat vis svårligen kunna få en
säker kunskap.
Det avgörande steget till luftens erövring genom möjligheten att
oberoende av vinden fritt förflytta sig i den riktning man önskar
har först i våra dagar tagits, och utvecklingen på detta fält ingår
främst i det 20:de århundradets kulturresultat. Först kring år 1900
gjordes allvarliga försök att medelst anbringande av en motor styra
en luftballong, ett luftskepp, och det är icke mycket mera än ett
årtionde sedan Santos-Dumont år 1906 företog det första ofullkomliga
och dock så epokgörande försöket att förflytta sig i luften medelst en
119
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
