Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KLIMATET, VÄXTERNA OC.Il DJUREN.
dare form redan några år förut påvisats av Humboldts berömde vän
och Jandsman Leopold v. Buch, som även genom uppställandet av de
s. k. vindrosorna, teckningar visande sambandet mellan vindriktning
och temperatur eller barometertryck, givit oss ett än i dag i största
utsträckning använt grafiskt hjälpmedel för att studera de klimatiska
faktorernas inbördes sammanhang.
Humboldt har även på andra sätt förl klimatologien franiål. Så
var han bland de första, som framhöll betydelsen att med
termometern studera årstidsmotsatserna på skilda orter, och han har
outtröttligt uppmuntrat insamlingen av nytt material för ytterligare
kännedom om värmens fördelning, llär vidtog nu ett intensivt
arbete i skilda länder. Varje större expedition hemförde nya observationer
Fig. 51. Den första kartan över temperaturens fördelning på jordytan, upprättad av
Humboldt år 1817.
från nya områden, och man kunde för isotermkartorna kring år 1840
använda ungefär 700, kring 1865 över 2,000 observationsplatser. Den
som kanske mera än någon annan arbetat på detta fält, är den tyske
forskaren Heinrich Dovc, vars karta från år 1852 å nästa sida återges
i något moderniserad form. Den ger i sin detaljrikedom en
föreställning om vilket stort steg som tagits under dessa 35 år, och om den än
i vissa områden avviker åtskilligt från vår nyaste erfarenhet — så t. ex.
är isotermernas förlopp över Skandinavien i verkligheten ännu mera
invecklat än på kartan — så visar den dock i det stora hela en fullt
användbar bild av temperaturfördelningen på jordytan. Blott den
antarktiska zonen har fått vänta ända n i våra dagar, innan dess
linjer kunnat inläggas på kartan. Dove gick också ett steg längre, i
det han visade, att man för en riktig förståelse av klimatet ej kunde
nöja sig med årsmedeltalet, utan måste draga upp isotermkartor för
varje månad, och han har själv försökt sig på att framlägga sådana.
121
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
