Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KLIMATET, VÄXTERNA OC.Il DJUREN.
1830-talet den äldre Hooker, och här arbetade under en lång livstid
den berömde forskaren Asa Gray, som likaledes allt sedan 1830-talet
lämnat upprepade översikter av Förenta Staternas eller hela
Nordamerikas vegetation. För övrigt räkna till samma växtgeografiska rike
som dessa väldiga områden, det palearktiska, även stora sträckor i
mellersta Asien, vilka ännu äro långt ifrån tillräckligt kända, likasom även
Japan, vars vegetation allt ifrån Siebolds tid varit jämförelsevis bekant.
Liksom Afrika i sin helhet blivit känt under det 19:de århundradet,
gäller detta i ännu högre grad om dess flora, vars historia i denna
mening sammanfaller med de stora upptäcktsfärdernas. Blott längst
i söder har man en egendomligt utvecklad, isolerad vegetation, som
delvis blivit skildrad redan av svensken Thunberg vid århundradets
början. Går man till det tropiska Asien, så är med hänsyn till sin
vegetation likaväl som i andra hänseenden det brittiska Indien ett av de
bäst kända bland alla heta länder, varvid J. D. Hookers arbeten från
slutet av 1840-talet äro grundläggande. Kännedomen om den
indo-malajiska ögruppens växtvärld har ingen befordrat såsom JunghShn,
och ingen har före honom så förstått de tropiska växtformationerna
i deras beroende av natur och klimat.
Hur Australiens märkliga växtvärld vid århundradets början så
att säga upptäcktes av R. Brown ha vi redan sett. Bland senare större
skildringar, som tillika äga allmänt växtgeografisk betydelse, må
särskilt nämnas Ilookers och den under en lång livstid i Australien
bosatte tyske botanisten Ferd. v. Mullers arbeten. Gå vi därifrån till
Sydamerika, så härstamma de grundläggande forskningarna rörande
den brasilianska världens vegetation från Martius’ resor 1824—31 och
under årtionden fortsatta skildringar av då vunna resultat. I översta
Amazonasområdet blev Poeppigs resa betydelsefull, medan bland
botanister av facket, som tidigare ägnat längre tider åt Sydamerikas
växtgeografi, ytterligare kunna nämnas Weddell, Philippi, Gay och
många andra. Till dem komma under senare årtionden bland andra även
ett antal svenska forskare, delvis nämnda i det föregående, som valt sina
verksamhetsfält från Brasilien till Eldslandet, från Juan
Fernandesgrup-pen till Falklandsöarna eller det halvpolära Sydgeorgien. Vad sist
beträffar de antarktiska regionerna, så har den redan flera gånger
omnämnde engelske botanisten J. D. Hooker i sin berömda »Flora
antarc-tica» sammanfattat, vad man vid århundradets midt visste om de
su-bantarktiska öarna, medan den egentliga sydpolskontinentens ytterst
fattiga växtvärld först genom de sista stora sydpolsexpeditionerna
blivit bekant.
Återstår oss nu att se, huru detta material tagits om hand i och
för sammanfattande översikter av jordens växtgeografi. Den man,
128
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
