- Project Runeberg -  Geografisk forskning och geografiska upptäckter under nittonde århundradet /
130

(1921) Author: Otto Nordenskjöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KLIMATET, VÄXTERNA OC.Il DJUREN.

viktiga huvuddrag i växternas utbredning, och Schouws
vegetationsområden äga ej ringa likhet med de indelningar, som ännu äga bestånd
inom vetenskapen. En i vissa fall liknande indelning uppställdes för
övrigt vid ungefär samma tid av P. De Candolle. Den som eljes under
århundradets tidigare del främst fört växtgeografien framåt var dennes
son Alphonse De Candolle, först i ett arbete 1837, där han urskilde
45 regioner, sedan grundligare i ett stort arbete från år 1855. Här möter
oss för första gången en undersökning på i viss mån modernt underlag,

där hänsyn tages ej blott till
florans artsammansättning i
skilda regioner och till de
fysiologiska påverkningar, som på
den utövas av värme, ljus och
fuktighet, utan även till
vegetationens utvecklingshistoria,
växternas vandringar och
sambandet med äldre skedens
flora. Detta kapitel skulle
några år senare, efter det
Darwins teori blivit framlagd,
komma att spela en ännu
långt större roll. Av senare
forskare, som på sådant
bredare grundlag sökt indela
jorden i växtgeografiska riken,
nämna vi endast tyskarna
Griesebach 1872 samt Engler
och Drude på 1880-talet. För
förståelsen av kulturväxternas
geografiska utbredning och
orsakerna till denna har redan Karl Ritter lämnat ett förberedande arbete.
De flesta bland dessa forskare ha också ingående behandlat sambandet
mellan klimat och växtlighet. En framställning av detta viktiga*och
intressanta fält från meteorologisk synpunkt har nyligen lämnats av
W. Koppen, som uppställer en mängd olika klimatologiska riken och
underprovinser och benämner dem var efter sin karakteristiska växt
eller växtgrupp, och som onekligen genom namn sådana som lianklimat,
dadelklimat, kameliaklimat o. s. v. låter det för varje område
betecknande bli betydligt mera levande än genom några siffror för temperatur
och nederbörd.

Den stora frågan om klimatets förändringar kunna vi här endast
beröra. Även på detta fält är så gott som allt vårt vetande vunnet

130

Fig. 55. J. Fr. Schouir.
(1789—1852.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:37:23 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/geo19arh/0132.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free