- Project Runeberg -  Geografisk forskning och geografiska upptäckter under nittonde århundradet /
134

(1921) Author: Otto Nordenskjöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MÄNNISKANS GEOGHAI-I.

samband med geografien, att vi ej kunna undgå att här ägna också dem
en stunds uppmärksamhet.

Den egentlige grundläggaren av antropologien var den tyske
forskaren J. F. Blumenbach i några mot slutet av 1700-talet utgivna
arbeten. Bland föregångare, som tidigare gjort en insats av varaktig
betydelse, må främst nämnas Karl v. Linné. Blumenbach uppställde
en indelning av mänskligheten i 5 stora huvudtyper eller raser, som än
i dag är väl känd, i det han utgick från hudfärgen och till viss grad från
huvudskålens form, men samtidigt också tog hänsyn till den
geografiska vistelseorten, som lät honom se i varje världsdel övervägande en
viss människoras. Nästan samtidigt framhöll Cuvier i anslutning till
bibiens lära om Noaks tre söner motsatsen mellan de tre grupper, de
vita, gula och svarta, som faktiskt utgöra mänsklighetens stora
huvudavdelningar. Hans system betecknar därför på sätt och vis ett
framsteg gentemot Blumenbachs raser, som äro antingen för många eller
för få. Man insåg snart att indelningen måste göras betydligt mera
detaljerad och att man också måste taga hänsyn till andra sidor av den
mänskliga organismen än Blumenbach gjort. På 1820-talet började
flera forskare påvisa olikheterna i hårets form och växtsätt hos skilda
folkslag. Efter en helt annan linje gick för en lång tid utvecklingen,
sedan Anders Retzius 1840 framlagt sitt förslag att indela
mänskligheten i till en början fyra huvudgrupper uteslutande efter huvudskålens
form och ansiktsvinkelns storlek. Här trodde man sig nu ha fått en
möjlighet till en strängt vetenskaplig, matematiskt genomförbar
indelning, och Retzius’ förslag gav under de följande årtiondena anledning
till en otalig mängd huvudskålsmätningar, vilka småningom förde till
en allt starkare specialisering och till en mängd delvis djärva hugskott,
som till sist ledde därhän, att hela systemet kom i ett visst vanrykte.
I verkligheten innehåller det för visso en kärna av bestående värde,
men man lyckas sällan få fram några fasta gränser, medan å andra
sidan motsatserna inom samma foik ofta äro alltför stora för att man
på denna grund skulle kunna bygga en mänsklighetens systematiska
indelning. Ju större material man fick, ju mer blev det klart, att
överhuvud inga fullt skarpa gränser finnas mellan folkraserna, och att en
god indelning samtidigt måste grundas på en mängd olika karaktärer.
Så snart man vill gå utöver Cuviers tre huvudgrupper, ha alla nyare
forskare nödgats uppställa ett stort antal raser, förbundna genom
övergångar. Så urskilde, för att blott nämna några exempel, Hackel 1873
tolv raser, Topinard 1878 nitton ocli Deniker 1900 tjugunio raser.

Utvecklingen har emellertid gått ännu ett steg längre och velat
visa, att ensamt de rent kroppsliga karaktärerna ej räcka till eller
åtminstone ej lämpa sig för en detaljerad indelning av mänskligheten.

134

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:37:23 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/geo19arh/0136.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free