- Project Runeberg -  Geografisk forskning och geografiska upptäckter under nittonde århundradet /
138

(1921) Author: Otto Nordenskjöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MÄNNISKANS GEOGHAI-I.

liv och inbördes samband. Dess författare, J. C. Prichard, var en man
med vida vyer och goda kunskaper inom anatomi, språkvetenskap
och psykologi, och han har i etnografien särskilt infört den historiska
och prehistoriska forskningssynpunkten. Efter att utförligt ha
framlagt vad man då visste om jordens olika folk, satte han upp det stora
spörsmålet om människans ursprung, och främst frågan om vi ha att
göra med en enda eller flere urraser. Denna fråga har sedan nästan hela
århundradet igenom livligt sysselsatt forskningen och ofta upprört
sinnena, och till dess lösning ha även ganska ovidkommande synpunkter
indragits, t. ex. när det gällde att göra sig klart, om negrerna äro
människor av samma slag som de vita. Prichards synpunkter fördes under
de följande årtiondena vidare både av honom själv och andra. En
grundval för vidare forskning på ett annat område lades av Aug. Comte,
när lian i sina arbeten med den sociologiska samhällsvetenskapen också
drog in material från jordens primitiva folkstammar, och i föga mindre
grad av belgiern Quételet, när denne på det mänskliga samhället sökte
använda statistikens matematiska regler. pär»»’

Så förbereddes längs skilda linjer den tid, då möjlighet började
föreligga att uppbygga en positiv etnologisk vetenskap. Här möta vi i
främsta linjen de två tyska forskarna Waitz och Bastian. År 1859
började den förre utgiva sitt stora verk »Anthropologie der
Natur-völker». Hittills hade etnologien, såsom vi nu hellre benämna denna
vetenskap, trevat sig fram än som en empirisk samlare av tämligen
oordnat material, än som en deducerande filosofi, där man tog alltför
liten hänsyn till fakta. Waitz sökte nu förena dessa båda sidor, men
under framhållande att det framför allt måste vara fråga om en
erfarenhetsvetenskap, som söker sitt material i människans anatomi, psykologi
och kulturhistoria. Bastian, som levde ända till 1905, men började sitt
arbete på 1850-talet, var från början läkare, och förberedde sig till
sina forskningar genom resor i alla kontinenter, ofta i svårtillgängliga
länder, och så omfattande, som sällan någon vetenskapsman före eller
efter honom haft tillfälle utföra. I tropikernas urskogar, på öde stäpper
och i öknar, i skilda zoner och under olika levnadsförhållanden fick han
göra bekantskap med naturmänniskans tankeliv, och därigenom blev
det honom möjligt att djupare än andra före honom tränga in i hennes
psykologi. Bättre än de flesta har han förstått, att vår vita kultur icke
är varken den enda eller i alla hänseenden den högsta på jorden. En
genomförd folkens psykologi framlades vid århundradeskiftet av den
bekante tyske filosofen Wundt.

Bland forskare, som i övrigt under århundradets senare del fört
vetenskapen framåt på dessa områden, erinra vi om Peschel, vars
namn vi snart skola möta bland dem som inledde det nya skedet

138

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:37:23 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/geo19arh/0140.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free