Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MÄNNISKANS GEOGHAI-I.
Ratzels arbete betecknar lör visso en epok i utvecklingen på detta
område, ehuru det samtidigt lider av stora svagheter. Det har aldrig
lyckats honom att helt sammansmälta sitt väldiga material, och i
många hänseenden kommer han ej långt över Ritter, med vilken man
oftast velat jämföra honom. Den viktiga vetenskapsgren, som kallas
politisk geografi, har han själv sökt utförligare behandla i ett
senare arbete. Människans fördelning på jorden, närmast i statistisk
form, men från geografiska synpunkter, ha Behm och Hermann
Wagner framställt i en serie arbeten. För övrigt har Ratzel haft många
lärjungar och efterföljare. Det viktigaste sammanfattande arbete, som
senare utkommit på detta fält, är 1910 utgivet av fransmannen
Brunhes, och betecknar höjdpunkten av vad man hittills nått, på
samma gång som det visar, huru mycket det fortfarande är kvar
att göra. »Människans geografi är ännu ingen vetenskap; det återstår
oss att skaffa en sådan» säger författaren själv i sin inledning. Målet
för denna vetenskap är efter hans definition att studera
växelverkningarna mellan mänsklig verksamhet och den fysiska geografiens
företeelser. Men han gör ej anspråk på att ge oss de färdiga
resultaten av en sådan forskning, utan nöjer sig med att samla material,
ställa problemen och påvisa metoderna. Det är på det sistnämnda
området, som svårigheterna framförallt ligga, och man kan
egentligen endast förundra sig över, att en vetenskap, som synes äga så stort
och centralt intresse, ännu ej lyckats erhålla en systematisk
helhetsframställning.
Däremot har inom de olika underavdelningarna av antropogeografien
på senare tid ett ofta mycket stort arbete blivit uträttat. Den politiska
geografien och dess många problem ha sysselsatt ett stort antal forskare,
och särskilt har intresset varit livligt för bebyggelsegeografien, vare
sig det nu gällt städerna, deras läge och betingelser, eller folkmängdens
fördelning, som både för större och mindre områden blivit föremål
för talrika alltmera fullkomnade kartografiska framställningar. Ett
annat kapitel, som just på senaste tid drivits fram till en central
ställning, så att det ofta särskilt vid undervisningen framhålles som något
av det viktigaste inom hela geografien, är den s. k. ekonomiska
geografien, studiet av produktionens fördelning på jorden, dess betingelser
både med hänsyn till natur och mänskligt arbete, ävensom av vägarna
för dess framförande till konsumenterna. Vi möta här en
vetenskapsgren, som i många hänseenden är besläktad med nationalekonomien,
ehuru den bearbetar sitt material efter andra, geografiska metoder.
Under namnet handelsgeografi förde densamma länge en tynande 1 ill—
värö för att nu i samband med det allmänt vaknade intresset för
ekonomisk och antropogeografisk forskning nå en rik blomstring.
142
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
