Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN’ NYARE UTVECKLINGEN.
möjligt att fullfölja denna tanke eller föra den fram I ill seger. Vilja
vi från nutiden nämna ett namn på en forskare, som framför andra
bidragit att klargöra geografiens väsen, så vore det väl främst Alfr.
llettner. Geografien är för honom vetenskapen om föremålens och
företeelsernas olikformiga fördelning inom jordens olika områden. En
dualism existerar möjligen inom den allmänna geografiens egentliga
arbetsområde, som omfattar studiet av allt det vi med våra sinnen kunna
iakttaga med hänsyn till utbredning på jordytan och ömsesidig
inverkan. Därvid gäller det dock icke utbredningen i och för sig, som
studeras t. ex. i växtgeografien, utan utbredningen av och sambandet i
de kombinationer, som ge varje ort
dess egentliga karaktär. Däremot
existerar icke någon enhetlig
»vetenskap om jordytan». I sig själv är
geografien varken natur- eller
kulturvetenskap, ej heller bådadera,
utan en gränsvetenskap emellan
dessa båda stora fält.
Ännu skarpare och som det vill
synas med någon överdrift har
detsamma senare framhållits av
yngre forskare, som helt vilja skjuta
den allmänna geografien över till
de andra vetenskaper, på vilka den
bygger, och låta geografien
uteslutande vara regionell. Medan andra
vetenskaper behandla ett föremål
eller en serie av föremål (»arter»), är
det geografiens uppgift att gripa
ut flera föremål och företeelser för att fråga sig på vad sätt de höra
tillsamman.
Det är icke blott om geografiens innehåll, som striden under det
senaste halvseklet blivit förd. Man har här också stått inför den
märkliga företeelsen, att t. o. m. dess egna företrädare på allvar uppkastat
frågan, om geografien över huvud är en vetenskap. Med den utveckling
den samma på senare tider fått, torde en sådan fråga numera knappast
behöva tagas på allvar, men i stället se vi nu pendeln slå över åt andra
sidan. Geografien framställes nu ofta som en vetenskap högre och
mera omfattande än de flesta andra, en verklig »geosofi», en de
materiella föremålens på jordytan filosofi, som söker ånyo bygga upp den
enhetsbild, som naturvetenskapen i sitt detaljarbete brutit sönder.
Det behöver ju ej framhållas, att geografien, när den sålunda uppfattas
Fig. 63. Ferdinand v. Richthofen
(1833—1905).
149
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
