- Project Runeberg -  Geodetisk mätningskunskap /
3

(1876) Author: Johan Oskar Andersson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

uppmätas med all möjlig noggranhet, under användning af de
finaste längdmätnings-instrument samt under iakttagande af
alla omständigheter, som på resultatet kunna utöfva
inflytande. Man använder härvid ett system af basstänger
vanligen fyra till antalet. Dessa basstänger, som, på det
att deras temperatur och deraf beroende förändringar samt
deras lutning mot horisonten må kunna uppmätas, äro
försedda med termometrar och vattenpass, läggas på en slags
bockar efter hvarandra i basliniens riktning. När basmätningen
är afslutad, göras alla de korrektioner, som till följd af
mätningssätt och temperaturvexlingar äro behöfliga, och slutligen
reduceras baslinien till medie-hafsytans klot. Naturligtvis
är denna linie i det närmaste en cirkelbåge.

Förr uppmättes långa baslinier; numera uppgå de sällan
till en half svensk mil. Såsom exempel på noggranheten
vid hithörande mätningar kan anföras, att skilnaden mellan
resultaten vid två mätningar af en nära 9000 fot lång
baslinie på Axevalla i Vestergötland, ej uppgick till mer än
två tredjedels linie.

I basliniens ändpunkter mätas sedermera de vinklar,
som densammas vertikalplan bildar med de vertikalplan,
hvari syftlinierna till närmaste triangelpunkter äro belägna.
Likartade vinkelmätningar utföras med teodoliten, hvilken, som
bekant, är ett projektions-instrument, hvarmed såväl
horisontal- som vertikalvinklar, d. v. s. vinklars såväl
horisontal- som vertikalprojektioner kunna mätas. Det är imellertid ej
nog att bestämma de båda vinklarne vid basen, för att kunna
beräkna hithörande trianglar, ty dessa, hvilkas sidor uppgå
till 20 à 60 kilometer (2 à 6 sv. mil) och derutöfver, hafva
så stor utsträckning, att de, såsom varande sferiska trianglar,
ej kunna såsom plana behandlas. En sferisk triangel har
nämligen vinkelsumman större än 180°, och det i samma mån
som triangeln är stor. Derför måste äfven den tredje
vinkeln mätas — detta imellertid äfven af andra skäl. Man
vill nämligen hafva alla vinklar så skarpt bestämda, att
målet endast kan vinnas, genom att med
sannolikhetskalkylen till hjelp göra en felutjemning på grund af många
observationer. Af denna anledning mätes i trianglar af första
ordningen
, hvarom här är fråga, hvarje vinkel 30 à 60
gånger. Hafva på detta sätt de trianglar, hvari baslinien
ingår såsom sida, blifvit bestämda, så kunna deras andra,
nu bekanta sidor i sin ordning tjena såsom baser för andra
trianglar — och så undan för undan, såsom närstående figur
utvisar. Sedan baslinien är uppmätt förekomma alltså endast
vinkelmätningar.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:36:02 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/geodet/0007.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free