Geodetisk mätningskunskap / 4 (1876) Author: Johan Oskar Andersson Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Vid triangelmätning af första ordningen understiger
numera vanligen vinkelfelet en sekund, en noggranhet, hvarom
man får en föreställning deraf, att på ett
afstånd af 20626 meter (fot) en decimeter
(tum) ses under en vinkel af en sekund.


Äro alla triangelsidorna i nätet
beräknade, så följer beräkning af samtlige
punkternas koordinater till ett axelsystem,
hvilket, som redan blifvit nämndt, består af
origos meridian och en deremot vinkelrätt
liggande stor-cirkelbåge. Härför erfordras
likväl, att en af de från origo utgående
sidornas azimutvinkel — den vinkel som sidan
bildar med origos meridian — äfven blifvit
bestämd. Dessa koordinater, likasom
triangelsidorna utgöras naturligtvis af cirkelbågar
på basliniens, d. v. s. mediehafsytans klot.

För att gifva en idé om ett dylikt triangelnäts
vetenskapliga betydelse, må i korthet redogöras för bestämningen
af jordradiens storlek och variabilitet, eller, hvad som är
detsamma, bestämningen af den meridianbåglängd, som svarar
mot en vinkel af en grad. De för detta ändamål afsedda
mätningar sammanfattas med anledning häraf under namnet
gradmätning. Är ett triangelnät förlagdt i meridianriktningen,
så kan påtagligen längden af den meridianbåge, som
afskäres af detta nät (ab i föreg. figur), beräknas. Bestämmas
sedan astronomiskt dess ändpunkters latituder (med en orts
latitud förstås, som bekant, den
vinkel, som dess jordradie bildar med
eqvatorsplanet), så äro enligt
vidstående figur bågen ab samt
vinklarne aoc och boc bekanta. Om för
den således äfven bekanta vinkeln
boa båglängden i enhetscirkeln
betecknas med w, så är rw = ab eller
r = ab∕w.


I sjelfva verket är på grund af meridianliniens ovala form
formeln för jordradiens beräkning mera komplicerad. Vi hafva
härmed endast velat approximativt antyda densamma. Är
imellertid jordradien bestämd för på hvarandra följande delar
af meridianlinien, så är denna kroklinies natur gifven. Ehuru
dessa mätningar ännu på långt när ej äro afslutade, så har
man redan funnit, att meridianlinien är en ellipsen sig
närmande oval kroklinie. Den längsta uppmätta meridianbåge

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>