- Project Runeberg -  Geodetisk mätningskunskap /
8

(1876) Author: Johan Oskar Andersson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

helt land, måste man med hänsyn till landets läge söka
använda den projektions- eller utbredningsmetod, som medför
minsta afvikelsen.

Ändamålet med en genomförd uppmätning och
kartläggning af ett helt land, är i första hand att erhålla en
stomkarta (konturkarta), som sedermera kan läggas till grund för
specialkartor — vare sig att dessa äro afsedda att tjena
militära, ekonomiska eller geologiska intressen. På
stomkartan inläggas nämligen sedermera de detaljer, som för det
speciela ändamålet äro af intresse.

Enligt hvad förut blifvit antydt, kartläggas
triangelpunkterna genom sina, med hänsyn till det antagna
projektions- eller utbredningssystemet beräknade koordinater, och
detaljerna genom uppmätta koordinater eller i och med
grafiska mätningsoperationer. För att tydligt kunna framställa
de föremål, som en karta skall innehålla, måste särskildt
öfverenskomna beteckningssätt, bestående i olika färger,
gränslinier, stilar, o. s. v., användas.

Ytinnehåll måste vid alla på grafiskt sätt upprättade
kartor uttagas på sjelfva kartan. Detta göres med tillhjelp
af små ytmätningsinstrument, som gemensamt benämnas
planimetrar. Vid de genom koordinatmätning upprättade kartorna,
kunna ytinnehåll oberoende af den grafiska mätningsmetodens
ofullkomligheter på grund af mätningsprotokollet beräknas.

För att kopiera en karta, vare sig i samma eller annan
skala, betjenar man sig af instrument, som pläga benämnas
transportörer.

Höjdmätningarnes resultat framställas dels genom på kartan
skrifna höjdsiffror, dels genom nivåkurver, dels ock genom profiler.

Som de påskrifna höjdsiffrorna ej på ett åskådligt sätt
framhålla terrängens höjdförhållanden, användas, när en sådan
åskådlighet eftersträfvas, nivåkurver. Dessa utgöras af
jordytans skärningslinier med horisontela, på lika afstånd från
hvarandra liggande planer. Alla punkter på en sådan kurva
hafva således samma höjd; och genom sina inbördes lägen i
förhållande till hvarandra, åskådliggöra dessa kurver
terrängens höjnings- och sänkningsförhållanden — brantare terräng,
i den mån på hvarandra följande kurver ligga hvarandra nära
och tvärtom. För att för det oinvigda ögat underlätta
uppfattningen, brukas ofta en på kurv-afstånden grundad
schaffrering. Nivåkartor upprättas beqvämast med en för
höjdmätning inrättad distansmätare.

Linieafvägningar åskådliggöras lämpligast genom profiler
— vertikala ytors skärningslinier med jordytan.

*





<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:36:02 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/geodet/0012.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free