- Project Runeberg -  Geodetisk mätningskunskap /
15

(1876) Author: Johan Oskar Andersson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen. Instrumentlära - Första kapitlet. Mätningsinstrumentens vigtigaste organ

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

blefve utslaget äfvenledes oändligt stort. Röret vore då
cylindriskt; blåsan skulle vid minsta vridning löpa från den
ena ändan till den andra — och vattenpasset vore obrukbart.
Ofvanstående känslighetsformel angifver antalet skaldelar,
som svara mot en minuts vinkel.

Såsom exempel på känsligheten hos vattenpass må
anföras, att af två till en teodolit vid teknologiska institutet
hörande vattenpass, det ena har till utslag 6¹⁄₄ och det andra
11 skaldelar på en minuts vinkel. Vid det förra motsvaras
alltså en skaldel af 10,4, vid det senare af 5,5 sekunder.
Dessa vattenpass höra imellertid på långt när ej till de
känsligaste.

Vill man beräkna krökningsradien hos ofvannämnde
vattenpass, så blir, under antagande att skaldelen är lika med
en pariserlinie samt att en meter är 443 pariserlinier, för
det förstnämnda

r = 3437,75 · 6,25∕443 = 49 meter

samt för det andra

r = 3437,75 · 11∕443 = 85 meter.

I praktiken kan i allmänhet antagas, att en skaldel
motsvarar vid fina höjdmätningsinstrument 2″ — 4″, vid stora
teodoliter 3″ — 10″ samt vid de vanliga
fältmätningsinstrumenten 10″ — 80″. Om man betänker att afläsning kan ega
rum på ¹⁄₈ à ¹⁄₁₀ af en skaldel, så inses att fina vattenpass
medgifva afläsning af lutningsvinklar på bråkdelen af en
sekund när [1].

I allmänhet sträfvar man efter att ej få känsligare
vattenpass, än hvad behofvet påkallar, ty ju känsligare desto
besvärligare att få blåsan att spela in. Deremot söker man
i en annan bemärkelse, nämligen med afseende på blåsans
lättrörlighet, hvad beträffar friktionsförhållanden, att få
känsligheten så stor som möjligt. Med anledning häraf anses
blåsans längd ej böra öfverstiga en tredjedel samt ej
understiga en femtedel af rörlängden. Långa blåsor äro under i
öfrigt lika förhållanden lättrörligare än korta.

7. Temperaturens inflytande. Blåsans storlek ändras
med temperaturen. Detta medför endast olägenhet när röret
är utsatt för lokal afkylning eller uppvärmning, i hvilket fall
blåsan ej utvidgar eller sammandrager sig symetriskt. Vid


[1] Om storleken af en sekunds vinkel får man ett begrepp deraf, att denna vinkel inneslutes mellan de 20 626 meter (fot) långa sidorna i
en likbent triangel, hvars tredje sida är en decimeter (en tum).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:36:02 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/geodet/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free