Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen. Instrumentlära - Första kapitlet. Mätningsinstrumentens vigtigaste organ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
felet belöper sig till en minut. Försök gjorda af Sefström
i Sverige hafva visat, att under lika förhållanden samma
skärpa vinnes med grufdioptern (ej känd af Stampfer) som
med landtmäteridioptern.
Hvad som mest medverkar till det fel, man vid
syftning med diopter gör sig skyldig till, är måhända den
omständigheten, att ögat måste samtidigt se den nära liggande
tråden och det aflägsna föremålet. Trådens och föremålets
bilder kunna nämligen på grund af den stora
afståndskilnaden ej med skärpa sammanträffa på näthinnan. Såväl med
anledning häraf som isynnerhet deraf att dioptern ej låter
föremålet framträda förstoradt, är den hvad beträffar skärpa
och användbarhet underlägsen tuben.
Den enkla astronomiska tuben.
15. Vid geodetiska mätningar begagnas astronomisk
tub. Den astronomiska tuben består i sin enklaste
sammansättning af två linser, af hvilka den som är vänd åt ögat
kallas okular, den som är vänd åt föremålet objektiv.
Objektivet föranleder uppkomsten af en upp- och nedvänd bild af
föremålet, och medelst okularet sättes man i tillfälle att
betrakta denna bild under en större synvinkel, än hvad
möjligt är med blotta ögat.
Fig. 18.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
