- Project Runeberg -  Geodetisk mätningskunskap /
34

(1876) Author: Johan Oskar Andersson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen. Instrumentlära - Första kapitlet. Mätningsinstrumentens vigtigaste organ

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

strålarne sammanbrytas och alstra en gemensam bild [1]. Den
positive linsen bör vara gjord af kronglas, den negative af
flintglas.

24. Det sammansatta objektivet. Emedan vid det
relativt obetydligt buktade objektivet den sferiska aberrationen
utöfvar mindre menligt inflytande än den chromatiska, så
är objektivet vid en tub vanligen sammansatt af ett
achromatiskt linspar. Den formel, som bestämmer linsernas form,
innehåller imellertid, när den sammansatte linsens bränvidd
(för de röda och violetta strålarne) ej är bestämd, alla tre,
och när den är bestämd, två af de buktiga ytornas radier
såsom obekanta. Man har derför i sin makt att äfven forma
det achromatiska linsparet med hänsyn till den sferiska
aberrationens upphäfvande.

Ett sammansatt objektiv, insatt i stället för ett enkelt
sådant, åstadkommer ingen förändring uti de i det föregående
afhandlade egenskaper hos den enkla tuben, om man i stället
för det enkla objektivets bränvidd inför det sammansattas.

Vill man, med kännedom om kron- och flintglaslinsernas
bränvidder f′ och f″, söka den sammansatta linsens bränvidd
f₀, så erhålles den lätt på grund af följande betraktelse:
Strålar från ett oändligt aflägset föremål lemna den positiva
linsen (fig. 22) med tendens att förenas i dess bränpunkt.
Här får man således tänka sig en bild, som relativt till den
negative linsen spelar rol af föremål. Frågan är derför:
På hvilket afstånd f₀ alstrar nämnde lins bilden af detta
föremål? Svaret härpå fås, enligt den allmänna formeln
för linser ur

        1∕f₀ = 1∕f′ + 1∕f
[2] ......... (17).

25. Det sammansatta okularet. Äfven hos okularet
söker man vid nutidens tuber att upphäfva den sferiska och
chromatiska aberrationen. Hos det relativt starkt buktade
okularet utöfvar den förra ett menligare inflytande än den
senare. Man söker derför i främsta rummet att upphäfva
den sferiska aberrationen och låter derför vanligen okularet
bestå af två lämpligt formade plankonvexa linser, som
insättas på passande afstånd från hvarandra. Innan vi redogöra


[1]
Ett försök att lösa problemet utan att använda olika glassorter
skulle leda derhän, att de båda yttre ytorna fingo samma krökningsradie
och att således de från linsen utträdande strålarne fingo samma riktning;
som de infallande.
[2] Det erinras att den negative linsens bränvidd alltid är negativ.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:36:02 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/geodet/0038.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free