- Project Runeberg -  Geodetisk mätningskunskap /
43

(1876) Author: Johan Oskar Andersson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen. Instrumentlära - Första kapitlet. Mätningsinstrumentens vigtigaste organ

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Härigenom ett felutslag l—2, som tydligen är dubbelt
så stort som hårkorsets afstånd från tubaxeln. Om derför
hårkorset från 2 i riktning mot 1 flyttas halfva afståndet
mellan dessa punkter, så blir det centreradt. En sådan
flyttning i diagonal riktning skulle imellertid förutsätta samtidig
vridning på båda paren skrufvar, och är derför förenad med
svårigheter. Bättre är att endast använda ett par i sänder,
att således t. ex. först medelst skrufvarne vv′ (i det
streckade läget) flytta hårkorset halfva det vertikala afståndet
mellan 2 och l, då det kommer att innehafva läget 3, samt
att sedan med hh′ flytta det halfva det horisontela afståndet
mellan 3 och l, då det måste inträffa på c. Har denna
operation blifvit rätt utförd, så synas vid förnyad inställning
af tuben på papperslappen denna och hårkorset ligga
orörliga i förhållande till hvarandra, då tuben vrides.

Vanligen får operationen upprepas en eller två gånger,
synnerligen om felutslaget är stort, emedan det då är svårt
att efter ögonmått skarpt halfvera detsamma. Af vigt är att
ej skrufva ut den utgående skrufven mer än hvad som är
nödigt, ty motstående skrufvar böra naturligtvis läsa mot
hvarandra, på det att ej glapprum må uppkomma.

Hjelpmedel för noggran afläsning af längder
och vinklar


29. Vid geodetiska mätningar förekommer ofta, att
afstånd och vinklar måste afläsas skarpare än hvad möjligt
är att direkt göra med vanliga skalor. Man betjenar sig
då af nonien eller af skrufmikroskopet.

Nonien.

30. Nonien består som bekant af en vid rätlinig skala
eller graderad cirkelbåge skjutbar liten skala, så indelad, att
n noniedelar svara antingen mot n − 1 eller n + 1 skaldelar.
I förra fallet, eller då en noniedel är mindre än en skaldel,
säges nonien vara efterlöpande; i senare fallet, eller då
förhållandet är motsatt, förelöpande. I båda fallen kallas
skilnaden mellan en noniedel och en skaldel för noniens utslag.

31. Den efterlöpande nonien, som i praktiken nästan
uteslutande användes, har som redan blifvit nämndt n
noniedelar svarande mot n − 1 skaldelar. Om derför längden af
en skaldel betecknas med l samt längden af en noniedel
med , så är

        l͵n = l(n − 1) eller
= lln.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:36:02 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/geodet/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free