Geodetisk mätningskunskap / 46 (1876) Author: Johan Oskar Andersson Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen. Instrumentlära - Första kapitlet. Mätningsinstrumentens vigtigaste organ

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kommer framdeles att visas, att den med anledning häraf får en
ganska vidsträckt användning. Här är det endast på sin plats
att framhålla huru mikrometerskrufven, i förening med
mikroskopet bildande det s. k. skrufmikroskopet, i likhet med nonien
begagnas, när man vill skarpt bestämma och afläsa längder
och vinklar. Som skrufmikroskopet hufvudsakligen finner
användning vid högre geodetiska mätningar, må här blott
dess allmänna karakter antydas.

Fig. 34.

Det (fig. 34) utgöres af ett mikroskop med ett genom
mikrometerskruf flyttbart hårkors k, som vanligen har två
mycket nära hvarandra liggande
parallela trådar, mellan hvilka
inställning på skalstrecken eger
rum. Detta hårkors bör, då
mikroskopet är riktigt instäldt,
ligga uti bildplanet, d. v. s.
sammanfalla med den mätande
skalans bild. Uti hårkorsets
plan finnes dessutom ett litet
fixt index, hvilket hårkorset
bör täcka, då det innehar sitt
normala läge (midtelläge). Är
en teodolit försedd med
skrufmikroskop, så deltaga de uti
alhidadens rörelse. För att visa
huru afläsning med
skrufmikroskopet försiggår, kunna vi
betrakta fig. 34.

Som synes, är graden här
indelad i 10 delar. Emedan
alltså hvarje skaldel svarar mot 6′, så afiäses direkt 61°12′.
Det återstår att finna och härtill foga bågelementet mellan
syftlinien (hårkorset) och närmast föregående skalstreck. För
detta ändamål afläser man på mikrometerskrufvens graderade
skifva, vrider sedan på skrufven, tills hårkorset flyttat sig
så att nämnde skalstreck ligger mellan dess båda parallela
trådar och afläser ånyo. Af skilnaden mellan de båda
afläsningarne erhålles storleken af hårkorsets förflyttning — det
sökta bågelementet. Behöfves exempelvis, för att flytta
hårkorset en skaldel, skrufven vridas ett helt hvarf, och dess
skifva är indelad i 120 delar, så svarar mot vridning af ett
delningsafstånd på skifvan 6′∕120 = 3″ af bågen. Har derför
vid ett tillfälle 7 delningsafstånd framryckt på skifvan, så

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>