- Project Runeberg -  Geodetisk mätningskunskap /
65

(1876) Author: Johan Oskar Andersson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen. Instrumentlära - Tredje kapitlet. Instrument för vinkelmätning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1) Alhidadaxeln. Alhidadvattenpassen böra vara
justerade med hänsyn till denna axel; först då låter det sig
beqvämt göra att ställa den lodrätt.

Sedan en förberedande uppställning blifvit gjord genom
att, på sätt som i 50 blifvit visadt, bringa vattenpasset att
spela in i två med hvarandra rät vinkel bildande
riktningar, företages justeringen enligt 9 i en af dessa riktningar,
vare sig att man, efter att hafva afläst utslagen a och i
två motsatta lägen, med vattenpassets justerskruf bringar
vattenpasset att gifva det ur formeln (4) beräknade utslag,
som motsvarar alhidadaxelns för tillfället varande lutning
mot lodlinien, eller att man, efter att hafva med
fotskrufvarne bringat blåsan att skarpt spela in och sedermera
hafva vridit alhidaden 180°, bortskaffar halfva utslaget med
vattenpassets justerskruf.

Vid en teodolit med tre fotskrufvar företages
justeringen lämpligast öfver den tredje fotskrufven.

I och för mätningen i horisontalplanet möter det ingen
svårighet att med erforderlig skärpa justera vattenpasset; ej
heller att med detsamma tillräckligt noggrant inställa
alhidadaxeln. Så är ej förhållandet vid det fina, i tubens
riktning förlagda höjdmätningsvattenpasset, hvilket är besvärligt
att justera och omöjligt att länge bibehålla justeradt. Såväl
på grund häraf som af andra orsaker (hvarom mera
framdeles), är det vid höjdmätning lämpligare att med detta
vattenpass mäta alhidadaxelns lutningsvinkel mot lodlinien
än att söka med önskvärd skärpa inställa nämnde axel (se
teodolitens användning vid höjdmätning).

Om inflytandet af alhidadaxelns felställning m. m. se 56.

2) Kollimationsaxeln skall bilda rät vinkel med
horisontalaxeln. En afvikelse härifrån kallas för kollimationsfel

[1].

Om detta vilkor ej är uppfyldt, så kommer
kollimationsaxeln vid vridning kring horisontalaxeln att alstra en
kon och instrumentet att gifva alla med denna kons
generatriser sammanfallande linier samma projektion på
horisontalplanet; ty som ej någon vridning af alhidaden behöfves för
att syfta utefter dessa linier, så blir afläsningen vid
horisontalcirkeln densamma för dem alla.

Man kan på ej mindre än fem sätt pröfva
kollimationsaxelns läge i förhållande till horisontalaxeln. Vid intetdera


[1] En del författare förstå, som det vill synas oegentligt, med
kollimationsfel afvikelsen mellan noniens och vertikalcirkelns nollstreck, då
kollimationsaxeln bildar rät vinkel med alhidadaxeln. Detta fel, som
längre fram kommer att behandlas, torde lämpligare böra benämnas
indexfel.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:36:02 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/geodet/0069.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free