Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen. Instrumentlära - Tredje kapitlet. Instrument för vinkelmätning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
protokoll föres således endast för sekunderna. Att man
under sådane förhållanden går riktigt till väga, när man
subtraherar mediet af samtlige afläsningarne för
utgångssignalen från mediet af samtlige afläsningarne för hvar och en
af de följande signalerna, torde väl ej behöfva förklaring,
Det säger sig sjelf, om sekundtalet är stort eller litet, att
minuttalet kan blifva olika för den första nonien och någen
af de öfriga. I så fall bör man likväl skrifva samma
minuttal. Afläses t. ex. vid nonien I 17′50″ och vid nonien II
18′10″, så skrifves 17′70″ för nonien II, o. s. v.
68. Noggrannhet vid mätning af horisontalvinklar. Det
för olika slag af mätningar lämpliga instrument och
mätningssätt samt de mätningsfel f, man dervid har att befara,
äro ungefärligen:
1) Vid bruten liniemätning (polygonmätning): enkel
teodolit med horisontalcirkel-diameter från 10—20 c.m. och
nonieafläsning; tvåfaldig mätning i två lägen; f = 10″— 30″.
2) Vid triangelmätning af 4:de ordningen: föregående
instrument; tvåfaldig eller ett fåtal gånger upprepad
gyrusmätning med genomslagning; f = 10″à 30″.
3) Vid triangelmätning af 2:dra och 3:dje ordningen:
repetitionsteodolit med horisontalcirkel-diameter från 15—25 c.m.
och nonieafläsning; mätning med repetition i två lägen och
i motsatta riktningar; f = l″— 3″.
4) Vid triangelmätning af l:sta ordningen:
multiplikationsteodolit med horisontalcirkel-diameter från 25—40 c.m.
och mikroskopafläsning; många gånger upprepad
gyrusmätning i två lägen; f = 1/2″— 1″.
Jemför man de båda sammansatta mätningssätten, så
framgår genast repetitionsmätningens teoretiska öfverlägsenhet
framför den upprepade gyrusmätningen i två lägen; ty, i
öfrigt likstäld med sistnämnde mätningssätt hvad beträffar
borteliminering af fel, har repetitionsmetoden påtagligen
företräde med hänsyn till afläsningstel och delningsfel. Huru
många gånger man än repeterar, är man blott beroende af
två afläsningsfel, då deremot vid det andra mätningssättet lika
många afläsningsfel förekomma som dubbla antalet gånger
vinkeln blifvit mätt. Visserligen må det ej förglömmas, att
dessa afläsningsfel ej hafva samma tecken — den ena
gången afläses för mycket, den andra gången för litet — men
i allmänhet har man sannolikhet för att skilnaden mellan de
positiva och de negativa afläsningsfelens summor är större
än afläsningsfelet vid de två afläsningarne, då
repetitionsmätning användes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
