Geodetisk mätningskunskap / 113 (1876) Author: Johan Oskar Andersson Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen. Instrumentlära - Tredje kapitlet. Instrument för vinkelmätning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 86.


Fig. 86 är en skisserad teckning af en i Teknologiska
Institutets samlingar befintlig af Douglas tillverkad sextant,
hvilken visat sig mäta ganska säkert, på samma gång den
är synnerligt beqväm
att hafva till hands
vid vissa grafiska
mätningar. Den består af
en vanlig
vinkeltransportör, kring hvars
centrum c alhidaden
A med alhidadspegeln
a är vridbar, samt af
en stång b ö, hvilken
jemte den derpå
fästade spegeln b kommer
genom en vid
alhidaden fästad dubb d att
försättas i rörelse kring
en punkt (b) på den
graderade cirkelns
centrum, då alhidaden
vrides. Emedan, enligt en känd sats, centrivinkeln är för
samma båge dubbelt så stor som periferivinkeln, kommer
härvid spegeln a att vridas dubbelt så stor vinkel som
spegeln b. Har man derför stält speglarne parallela, när
linealkanterna c f och c e beröra hvarandra, så blir vid mätning
vinkeln mellan dessa linealkanter alltid lika stor med den
uppmätta vinkeln, som således omedelbart kan afsättas på
papperet. Syftningen sker med tillhjelp af en i ö anbringad
diopter. Alhidaden är äfven försedd med nonie för den
händelse man vill afläsa vinkeln.

Spegelcirkeln.

82. Detta instrument är grundadt på samma princip
som sextanten och skiljer sig från den hufvudsakligen genom
en annan anordning af de mätande organen — en
anordning, afsedd att undvika eller förmildra inflytandet af de
olägenheter, som vidlåda sextanten. Sålunda finna vi hos
spegelcirkeln, hvaraf fig. 87 visar en skisserad teckning, en
hel graderad cirkel och två diametralt motsatta nonier.
Härigenom blir det möjligt att oskadliggöra excentriciteten
mellan alhidadaxeln och cirkelns medelpunkt. Likasom vid
sextanten är en spegel a fästad med ställskrufvar vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>